Yrkeshögskolornas basfinansiering har skurits ner avsevärt under det senaste årtiondet, samtidigt som antalet studieplatser har ökats. Finansieringen per yrkeshögskoleexamen har nästan halverats på tio år. Bland OECD-länderna ligger Finland näst sämst, direkt efter Mexiko, när man granskar utvecklingen av kostnader per studerande åren 2015–2022. Samtidigt siktar Finland på att höja andelen unga vuxna med högskoleexamen till 50 procent före år 2030. Vi ligger dock långt efter målet.
Finlands studerandekårers förbund – SAMOK rf:s 30:e förbundskongress kräver att Finlands regering byter riktning för att trygga finansieringen av yrkeshögskoleutbildningen. För att möjliggöra höjningen av utbildnings- och kompetensnivån bland unga vuxna måste yrkeshögskolornas basfinansiering ökas planmässigt över flera valperioder. I det pågående visionsarbetet för högskoleutbildning och forskning 2040 måste tillräckliga offentliga resurser säkerställas, så att ens det nuvarande utbildningsnivåmålet kan nås.
Yrkeshögskolorna har en betydande roll i att höja utbildningsnivån, särskilt i utbildningen av dem som kommer via den yrkesinriktade vägen. I framtiden får de som antas till högskolorna allt mer mångfacetterade bakgrunder, vilket också kräver extra resurser för undervisning och stödtjänster.
”Ekvationen är helt enkelt omöjlig. Nedskärningar i yrkeshögskolornas basfinansiering kan inte fortsätta samtidigt som vi i Finland ska utbilda allt fler högutbildade. Finland behöver ett parlamentariskt åtagande och en plan för att höja utbildnings- och kompetensnivån, på samma sätt som med FoU-finansieringslagen,” kräver SAMOK:s ordförande Julia Väänänen.
Att basfinansieringen minskar samtidigt som antalet studerande ökar har en direkt inverkan på de resurser som finns för utbildning och undervisning. När resurserna minskar minskar undervisningens omfattning och genomförandena blir lättare än tidigare. Detta syns i ökat självständigt arbete, större undervisningsgrupper och nätkurser som i allt högre grad automatiseras.
Minskade resurser för undervisningen syns oundvikligen i studerandenas kompetens. Studerande rapporterar till exempel att deras arbetslivsfärdigheter är otillräckliga, och dessutom har generiska färdigheter försvagats. Utbudet av studier har också krympt, vilket ensidigför kompetensen hos utexaminerade. Den stora mängden självständiga studier upplevs försvåra studierna och minska det lärande man får. Utan tillräcklig finansiering förlorar högskoleutbildningen också sin kraft som motor för samhällelig delaktighet.
”Studerande har rätt till en utbildning av hög kvalitet som verkligen ger goda förutsättningar för arbetslivet. Vad spelar en examen för roll om kompetensmålen inte nås? I slutändan är det kompetensen som också sätter fart på Finlands ekonomi,” konstaterar SAMOK:s ordförande år 2026, Helena Maijanen.
SAMOK:s lösningar för att höja kompetensnivån:
Målen och åtgärderna i visionen för högskoleutbildning och forskning 2040 ska inkludera en planmässig ökning av högskolornas basfinansiering.
En parlamentariskt förankrad överenskommelse om finansieringen av högskoleutbildningen utarbetas, för att nå målet om höjd utbildnings- och kompetensnivå.
När antalet studieplatser vid yrkeshögskolorna ökas ska basfinansieringen höjas minst i samma proportion.
Mer information:
Julia Väänänen, SAMOK:s styrelseordförande 2025
tfn 050 389 1000
[email protected]
Helena Maijanen, SAMOK:s styrelseordförande 2026
tfn 045 8878300,
[email protected]