Jämlikhet i utbildning

Arbetet för jämlikhet i utbildning behöver en uppdatering för 2020-talet

Finland ska under denna regeringsperiod Finland bereda ett långsiktigt program för att främja jämlikhet i utbildningen som omfattar hela utbildningsvägen. Programmet ska också innehålla ambitiösa, tydliga och mätbara mål. Detta koncept är internationellt beprövat: Irland har till exempel gjort tillgång till utbildning till ett strategiskt val och där har man utvecklat och genomfört (På engelska) liknande planer sedan 2005.

Programmet ska innehålla fem mål:

1 Minska könsbundna utbildningsval
Det har länge varit känt att de utbildningsval som unga finländare gör är starkt könsbundna, och könssegregering förekommer särskilt under övergången från grundskolan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning på andra stadiet. För närvarande är 58 % av nya gymnasieelever kvinnor och i vissa landskap utgör kvinnor redan tydligt mer än 60 % av dem som har accepterat en gymnasieplats. Dessutom är könssegregationen betydande när det gäller val av bransch. I praktiken ärvs branschval från far till son och från mor till dotter (på finska). Detta är särskilt tydligt på yrkeshögskolor: till exempel är mer än 85 % av de studerande inom teknik och transport (på finska) män, medan 85 % av de studerande inom social-, hälso- och idrottssektorn är kvinnor.
2 Förbättra tillgången till utbildning för personer med invandrarbakgrund

Personer med invandrarbakgrund går mer sällan än resten av befolkningen (på finska) vidare från grundskola till andra stadiet. Dessutom slutför personer med finländsk bakgrund gymnasiet och yrkesutbildningar snabbare än personer med utländsk bakgrund. De utbildningsval (på finska) som personer med invandrarbakgrund är också särskilt könsbundna. Det är ofta utbudet av utbildningar som efter avslutad integrationsutbildning styr invandrares val (på finska) av utbildning och utbildning som ersätter integrationsutbildning istället för de faktiska utbildningsbehoven och ändamålsenliga utbildningar utifrån den egna bakgrunden i fråga om kompetens och utbildning. Ett annat problem är (på finska) att invandrare slussas till studier utifrån kulturella antaganden, oavsett deras egna önskemål.

3 Minska inverkan av socioekonomisk bakgrund och föräldrars utbildningsbakgrund på utbildningsval

Familjebakgrunden har en betydande inverkan på finländarnas utbildningsväg. De studerandes socioekonomiska bakgrund är en stark indikator för val av utbildning i hela Finland: socioekonomisk bakgrund förklarar starkt fördelningen av studerande mellan yrkeshögskola och universitetsutbildning. Den socioekonomiska bakgrunden är också kopplad till många andra aspekter av jämlikhet i utbildningen: till exempel är valet av gymnasieutbildning särskilt könsbundet i de lägre socioekonomiska klasserna. Dessutom är föräldrarnas utbildningsbakgrund en av de tydligastefaktorerna som påverkar utbildningsvalet. En av fyra män som studerar på högskola väljer samma sektor som sin far.

4 Ökad studiegenomströmming i riskgrupper

Utbildningsgenomströmningen är segregerad efter både kön och etnisk bakgrund. Kvinnor är mer benägna att avbryta yrkesutbildningar, medan män är mer benägna att avbryta högskoleutbildningar. Dessutom klarar studerande med finländsk bakgrund gymnasiet och yrkesutbildningar snabbare än studerande med utländsk bakgrund. På tre och ett halvt år slutförde 81 % av studerande med finländsk bakgrund sin gymnasieutbildning, medan motsvarande andel studerande med utländsk bakgrund var 66 %. På tre och ett halvt år slutförde 69 % av studerande med finländsk bakgrund och 60 % av studerande med utländsk bakgrund sin yrkesutbildning.

5 Öka jämlikheten inom utbildning och dess uppföljning och relaterad datainsamling

Mätning och uppföljning av jämlikhet i utbildningen i Finland verkar vara osystematisk inom högre utbildning, även om jämlikhet i utbildningen ses som ett viktigt mål av statsförvaltningen. Det verkar inte finnas något etablerat sätt att mäta jämlikhet i utbildningen, vilket säkert har bidragit till svårigheten att börja övervaka den.

Lösningsorienterad, effektiv, verkningsfull

Planen behöver ha tydliga, tillräckligt ambitiösa och mätbara mål. En förebild skulle kunna hämtas från Irland, där man har satt upp tydliga numeriska mål för att öka tillgången till utbildning för underrepresenterade grupper. Arbetet med att nå målen ska regelbundet granskas i interimsutvärderingar av ett oberoende organ, t.ex. det nationella centret för utbildningsutvärdering Karvi.

De åtgärder som föreslås i planen ska ta hänsyn till tre övergripande teman:

    1. de definierade befolkningsgrupper som åtgärden särskilt riktar sig till,
    2. ögonblick i utbildningsvägen där det är effektivt att ta itu med snedfördelning i utbildningsval,
    3. utöver utbildningsval ska också segregering av kunskapsnivåer före utbildningsval ska beaktas.
Åtgärderna skulle till stor del kunna genomföras med projektfinansiering från undervisnings- och kulturministeriet, vilket är fallet med de nuvarande spetsprojekten.

Möjliga åtgärder skulle kunna vara exempelvis:

Ökad finansiering av positiv särbehandling i grundutbildningen och utveckling av en mer harmoniserad nationell utvärdering av grundskolor.
Ett spetsprojekt för att förbättra genomströmningen i högre utbildning genom att skapa nya verktyg för att vägleda studerande och stödja återupptagandet av studier efter avbrott.
Utveckla högskoleförberedande utbildning för invandrare vid yrkeshögskolor, utvidga den till universitetsstudier och utreda huruvida högskoleförberedande utbildning kan användas för att skapa effektiva vägar till examensstudier.
Det krävs mer strategiskt samarbete mellan näringsliv regionalt och skolor för att motarbeta stereotyper inom yrkesattityder.
Särskilt stöd för andra stadiets utbildningsval för unga kvinnor vars modersmål inte är finska eller svenska, och diversifiering av pojkars och unga mäns utbildnings- och karriärmöjligheter genom att bryta ned stereotypa maskulinitetsmönster mer explicit som en del av grundutbildningen.
Mera inkluderande och mångfaldsfrämjande marknadsföring av högskolor.
Utveckling av effektiv användning av indikatorer för jämlikhet i utbildningen, datainsamling och forskning.

Ett program för jämlikhet i utbildning: vägen mot ett rättvisare samhälle

Ett polariserat samhälle, ojämlikhet och marginalisering är vår tids stora utmaningar. Jämlikhet i utbildningen är ett av de mest effektiva sätten att bemöta dessa utmaningar. Därför måste samhället garantera lika möjligheter för alla under hela livet att förvärva de färdigheter och den utbildning som krävs för att lyckas på arbetsmarknaden och i livet. För att den finländska utbildningen verkligen ska bli den bästa i världen måste vi se till att alla, oavsett bakgrund, kan utbilda sig enligt sin potential.

Hur vi ser till att alla har en verklig möjlighet att komma så långt i sin utbildning som de har potential och motivation för är en av de viktigaste frågorna under denna regeringsperiod. Därför måste regeringen utarbeta ett strategiskt och ambitiöst program för jämlikhet i utbildningen som omfattar hela utbildningsvägen. Detta säkerställer att Finland förblir ett modelland för jämlikhet i utbildning också på 2030-talet.

Våra sakkunniga på området:
Erica Alaluusua

Erica Alaluusua

SOCIALPOLITISK SAKKUNNIG

040 773 1854
[email protected]

Studerandenas utkomst och förmånssystem, boende