Ungdomssektorns takorganisation Allianssi och de nationella studerandeorganisationerna kräver att regeringen inte genomför ytterligare nedskärningar som riktar sig mot unga. Den yngre generationens möjlighet att klara sig och bygga framtidens Finland är redan hotad på grund av de tidigare beslutade nedskärningarna.

I sitt tal den 13 januari uppskattade statsminister Orpo att behovet av ytterligare anpassningar vid vårens ramförhandlingar kan vara upp till 1–1,5 miljarder euro. Ungdomssektorn och studerandeorganisationerna vädjar till regeringen att noga utvärdera de tidigare besluten och avstå från nya nedskärningar som riktar sig mot unga. Om det beslutas om eventuella nya anpassningar, skulle förberedelserna ske under början av året, vilket ger tillräckligt med tid för en grundlig bedömning av effekterna.

Regeringen har redan nu ansvaret för flera betungande beslut som påverkar unga. De tidigare beslutade nedskärningarna inom social trygghet riktar sig särskilt mot de yngre åldersgrupperna. Ungas andel av mottagarna av exempelvis bostadsstöd, rehabiliteringsstöd och utkomststöd är betydande, vilket gör att nedskärningarna särskilt påverkar unga. De flesta förmåner påverkas även av indexfrysningar, vilket försämrar den ekonomiska ställningen för unga som erhåller bland annat arbetsmarknadsstöd, sjukdagpenning och studiepenning. Även arbetslöshetsförmånerna skärs ner.

Vi är oroade över att nedskärningarna kommer att leda till en ökning av ungas användning av utkomststöd, och unga är redan nu överrepresenterade bland mottagarna. Upplevda försörjningsproblem i ung ålder utgör en betydande risk både för den unga själv och för samhället som helhet. Speciellt nedskärningar i försörjningen av unga i svag ställning ökar risken för marginalisering. Fattigdom och dess konsekvenser kan försämra hälsan, delaktigheten och anknytningen till samhällets funktioner genom hela livet och till och med över flera generationer.

Nedskärningarna inom social trygghet försämrar förmånerna för en genomsnittlig heltidsstuderande med cirka 110–150 euro per månad, vilket försvårar heltidsstudier och ökar de redan höga studielånena ytterligare. Det genomsnittliga studielånet har redan tredubblats de senaste tio åren och ligger nu på cirka 22 000 euro för dem som utexamineras som magister, 17 800 euro för de som utexamineras från yrkeshögskolan och 10 000 euro för de som utexamineras med yrkesexamen. Bland de minderåriga som omfattas av läroplikten har 11 procent av dem som studerar för ett yrke studielån och bland gymnasisterna över tre procent. I framtiden kommer unga att behöva kämpa för att klara arbetslivet och framtida livsskeden från en ännu djupare skuldfälla.

Förutom nedskärningarna inom social trygghet påverkas unga ytterligare av nedskärningarna till ungdomsarbetet, avskaffandet av överlåtelseskatt för förstagångsköpare och de planerade arbetsmarknadsförändringarna, vilkas effekter skulle vara särskilt kännbara för unga i början av sina yrkeskarriärer, vars ställning på arbetsmarknaden ofta ännu inte är särskilt stabil.

Ungdomssektorn och studerandeorganisationerna vädjar tillsammans för att ministrarna, regeringspartierna och riksdagsledamöterna ser de tunga konsekvenserna av sina beslut för den yngre generationen, tar deras negativa följder på allvar och inte genomför ytterligare nedskärningar från de unga.