Årets tema för Mentalhälsoveckan är återhämtningsro. För studerande är det minst lika viktigt att tala om handlingsro, det vill säga möjligheten att leva och verka i en roll i taget. Trots det ökade intresset för studier upplever över en tredjedel av högskolestuderande utmattning under studietiden, och 15,5 % ser inte särskilt eller inte alls tillitsfullt på sin framtid. Betydande psykisk belastning förekommer hos 29 % av högskolestuderande (KOTT 2024).
När osäkerheten kring utkomst, boende och studier är stor, ligger lösningen inte i enskilda studerandes förmåga att tänja på sina gränser, utan i ett system som uppmuntrar och stärker bättre än i dag.
”Statsrådet har själv konstaterat att höjningen av utbildnings- och kompetensnivån är en ödesfråga för Finland. Nedskärningar i basfinansieringen slår sönder just det som kompetensnivån vilar på – studieförmågan och utbildningens kvalitet. I stället för nedskärningar måste vi kunna skapa en framtidsvision där satsningar på kompetens inte kräver återhämtningstid när man går ut i arbetslivet”, sammanfattar SAMOK:s vice ordförande Sanja Laitinen-Lindelöf.
”Det är lönlöst att förvänta sig mirakel på arbetsplatserna av studerande som redan är helt utbrända. De ansträngningar som gjorts för att höja kompetensnivån kan stanna vid att vara siffror i utbildningsstatistiken om man inte fäster tillräcklig uppmärksamhet vid studerandes ork och studieförmåga”, fortsätter SAMOK:s specialsakkunnig i välfärdspolitik Jere Tapio.
Boende och utbildningens tillgänglighet är också frågor om psykisk hälsa. Den tillspetsade bostadskrisen försvårar möjligheterna att hitta bostäder till rimligt pris och begränsar möjligheten att studera där studieplatsen finns. När utkomsten försvagas och boendekostnaderna stiger hopar sig de välfärdshotande bekymren hos dem som redan från början har minst spelrum.
Studerandes utkomst är direkt kopplad till den psykiska hälsan. 19,4 % av högskolestuderande upplever sin utkomst som mycket knapp och osäker, och nästan hälften (48,5 %) ser sin ekonomiska situation som ett hinder för att bilda familj (KOTT 2024). Av dem som tagit studielån tvivlar 14,7 % på sin förmåga att klara av återbetalningen. Detta stärker inte tron på framtiden, utan ökar ångest och känslan av hopplöshet. Under Mentalhälsoveckan är det ärligt att konstatera att om studerandes vardag bygger på skuldrisk och knapp utkomst, blir talet om att stärka välmåendet tomma ord.
Ändå är läget inte hopplöst. Unga människors politiska intresse och vilja att påverka är på uppåtgående. SAMOK ser att när övergångarna från studier till arbetsliv görs smidiga, när mentalvårdstjänsterna är verkligt tillgängliga och möjligheterna att påverka är en del av vardagen, skapas resiliens mellan generationerna – en förmåga både att klara sig och att påverka det omgivande samhället.
SAMOK:s nycklar till lösningen
- Utkomst som möjliggör heltidsstudier samt uppbyggnad av välmående och framtid
- Stark och stabil basfinansiering som tryggar effektiva stödtjänster
- Tillgängliga mentalvårdstjänster och kunskapsbaserat förebyggande arbete
- Stärkt delaktighet, demokratikompetens och jämlikhet
Mer information:
Jere Tapio, specialsakkunnig i välfärdspolitik
+358 40 760 9463
[email protected]
Sanja Laitinen-Lindelöf, vice ordförande
+358 45 325 9997
[email protected]