Det finländska samhället bygger på ett löfte om att utbildning garanterar sysselsättning och en stabil framtid. Resultaten från den nyligen publicerade Ungdomsbarometern 2025 visar dock att detta löfte har brutits. När 70 procent av de unga upplever ständig press kring sysselsättning ser de ungas framtid inte längre ljus ut. De ungas framtidstro vacklar rejält.

Över hälften av de unga upplever press gällande högre utbildning. Det nuvarande systemet skapar press på de unga att lyckas med sitt val av bransch direkt vid första försöket. En mottagen studieplats innebär att man förlorar sin status i förstagångskvoten, även om studiebranschen skulle visa sig vara olämplig direkt efter studiestarten. Samhället och arbetslivet förändras ständigt, så det är orimligt att förvänta sig att en ung person vid första försöket väljer en bransch där man vill och kan arbeta resten av livet. Oro för framtiden kan ändå pressa en ung person att ta emot en studieplats som inte är hens förstahandsval. Att inte ta emot en studieplats kan leda till att den unga förlorar sin rätt till arbetslöshetsskydd eller att utkomststödets grunddel sänks. Det är nödvändigt att studentantagningen och socialtryggheten utvecklas i en riktning där unga även kan göra misstag och försöka på nytt.

”Som en lösning på de studerandes redan växande press och samhällets krav vore det möjligt att tillåta att man behåller sin status i förstagångskvoten upp till 60 studiepoäng, vilket skulle lätta på pressen vid val av bransch”, kommenterar SAMOKs ordförande Helena Maijanen.

Att stärka de ungas framtidstro utgår från strukturer som skapar jämlika möjligheter och uppmuntrar till att pröva sig fram. Samtidigt är det nödvändigt att vidta åtgärder som inte försvagar framtida möjligheter. Därför måste man satsa på att studietiden faktiskt kan användas till studier. Att arbeta vid sidan av studierna kan i värsta fall sakta ner studieframgången och öka belastningen om den studerande inte har tillräckligt med tid för återhämtning. Rätten till heltidsstudier får inte vara beroende av den studerandes ekonomiska bakgrund.

”Det är tyvärr inte överraskande att unga upplever orimlig press när vi lever i en exceptionell tid och en brytningstid i samhället som tidigare generationer inte har upplevt. Den tid vi lever i kräver kreativa lösningar och framför allt satsningar på utbildning. Utbildning garanterar trygghet och vägar till en stabil framtid”, påminner SAMOKs ordförande Helena Maijanen.

Det positiva är dock att 81 procent av de unga vill avlägga en högskoleexamen och 70 procent av dem tror också att de kommer att nå den utbildningsnivå de önskar. Det ligger på samhällets ansvar att skapa ramar för att möjliggöra denna vilja. I dessa ramar spelar högklassig utbildning, god utkomst och ett tillgängligt arbetsliv en nyckelroll. SAMOK anser att man bör satsa på utbildning genom tillräcklig basfinansiering, att praktikperioder bör stödas med praktiksedlar samt att studerande kunde inkluderas i försöket med allmänt stöd.

”Ungdomen och i synnerhet studietiden borde fungera som perioder då man kan söka sig själv, experimentera och utforska saker, till exempel hitta gemenskaper och nätverk via olika organisationer. Detta kräver dock satsningar på utkomst och flexibilitet i studiekraven”, visionerar SAMOKs ordförande Helena Maijanen.

Mer information:

Helena Maijanen, ordförande
tfn 050 389 1000
[email protected]