Framtiden ger ångest. Det känns som att jag inte duger till något. Jag är deprimerad och kommer inte upp ur sängen på morgonen. Jag är stressad. Jag orkar inte mer.

Detta är budskapet vi får från studerande i olika diskussioner, undersökningar och sociala medier.

Finlands studerandekårers förbund – SAMOK och Finlands studentkårers förbund (FSF) kräver att en lösning av krisen i mental hälsa bland unga och studerande prioriteras i Europeiska unionens (EU) hälsoprogram. EU behöver också utveckla en mer omfattande strategi för psykisk hälsa som inkluderar ungdomar och studerande som en särskild grupp. EU:s nuvarande strategi för psykisk hälsa omfattar inte studerande. 

Verkningarna av pandemin, miljökrisen, Rysslands angreppskrig mot Ukraina, folkmordet som pågår i Gaza, ökade levnadskostnader, arbetslöshet, samhällets förväntningar samt pressen som den digitala miljön och sociala medier orsakar, är endast några faktorer i de studerandes liv som gör att de känner ångest, rädsla och psykiskt illamående. Studerande och unga behöver känna tro och tillförsikt för framtiden. Hela unionen bär ansvar för detta.

”För att de unga ska tro på EU:s funktionsförmåga i krissituationer, måste EU ta en stark roll för att lösa den mentala hälsokrisen”, betonar Lauri Kujala, ordförande för SAMOK.

Enligt hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT) 2021 har 50 procent av de studerande upplevt psykisk belastning och 35 procent uppgav symptom av ångest eller depression. Motsvarande andelar av hela befolkningen var 23 procent (20–29 år) och 18 procent (30–39 år) enligt undersökningen FinSote2020.

”Alltför många studerande är överansträngda eller lider av olika psykiska symptom. Om vi fortsätter så här, blir de studerande inte välmående arbetstagare i framtiden. Även EU kan svara på de studerandes oro om den mentala hälsokrisen”, påpekar Akseli Tiitta, ordförande för SFS.

Undersökningen Eurostudent VIII (2022) har samma budskap. Nästan en fjärdedel (23,1 %) uppgav mentala problem enligt undersökningen. Nästan 90 procent av dem som lider av mentala problem berättade att dessa begränsar studierna på något sätt. Efterfrågan på mentalvårdstjänster har inte bara blivit en topp efter corona, utan man kan urskilja ett ständigt växande behov av stöd och hjälp bland studerande och unga. Enligt uppgifter som Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) har samlat in, var kontakterna som gällde mental hälsa bland finländska högskolestuderande flest i januari i år (2024) i en jämförelse med januari de föregående åren.

För att de unga ska ha förtroende för EU, måste EU agera och ge de unga skäl att tro på framtiden. Som studentrörelse kräver vi att EU ska vara en föregångare i större globala frågor såsom bekämpning av klimatförändringar, men framför allt i att lösa den mentala hälsokrisen exempelvis genom att beakta studerande som en egen grupp i EU:s breda strategi för psykisk hälsa. EU skulle kunna göra betydande riktade satsningar genom flaggskeppsprojekt specifikt för arbete som stöder studerandes välbefinnande och psykiska hälsa. De kommande valen är speciellt viktiga, eftersom Europeiska unionen har makt och framför allt resurser för att ta itu med samhällsproblem. Det är dags att den studerandes röst hörs på alla nivåer i EU:s beslutsfattande. 

Ytterligare information:

Lauri Kujala
ordförande, SAMOK
[email protected]
050 389 1000

Akseli Tiitta
ordförande, SFS
[email protected]
044 906 5004

Officiell dag för EU-val i Finland är söndagen den 9 juni 2024. Förhandsröstning ordnas i Finland 29.5–4.6.2024 och utomlands 29.5–1.6.2024.