19.04.2024 | Ställningstaganden

Studerandeförbunden: Har studerande inte piskats tillräckligt?

Petteri Orpos (Saml.) regering beslutade vid sin budgetförhandling att studerandes rätt till allmänt bostadsbidrag ska avskaffas samt att studerandes boende framöver ska stödjas genom studiestödets bostadstillägg. Övergången från studiestödets bostadstillägg till det allmänna bostadsbidraget gjordes år 2017.

Studerandeförbunden för andra stadiet och högskolenivå, Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS, Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto – SAKKI, Suomen Lukiolaisten Liitto, Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU, Finlands studerandekårers förbund – SAMOK och Finlands studentkårers förbund (FSF) motsätter sig att flytta tillbaka studerande till studiestödets bostadstillägg.

Studerandeförbunden har i flera år krävt av beslutsfattare att studerandes försörjningsnivå höjs till en tillräcklig nivå. Förändringen av stödet för studerandes boende kommer nu istället att betydligt försämra ensamboende studerandes ekonomi, som redan befinner sig i en svag situation. Övergången har beslutats utan tillräckliga bedömningar av de totala effekterna på studerandes välmående och försörjning – nyheten om en nedskärning på 57 miljoner euro är en chock för studerande.

Att återgå till den tidigare bostadstilläggsmodellen skulle inte bara innebära ett omfattande nedskärning av försörjningen, utan även att boendestödet skulle bindas till användningen av studiestödsmånaderna på högskolenivå. Brist på studiestödsmånader eller tillgängliga kurser kan leda till att studerande inte kan lyfta studiestöd under sommaren – och därmed inte heller få bostadstillägg. Samtidigt skulle kommunindelningens påverkan på stödnivån försvinna. Kommunindelningen har förbättrat studerandes situation särskilt på den privata hyresmarknaden i de största städerna.

Utöver förändringarna i bostadsstödet upphör dessutom kostnadsfriheten för andra stadiets utbildning och rätten till skolresestöd i slutet av det kalenderår som den studerande fyller 18 år, och skuldsättning blir det enda alternativet för allt fler unga. Levnadskostnaderna är särskilt höga i städerna och alla studerande kan inte arbeta vid sidan om sina studier på grund av till exempel psykisk ohälsa, långvariga sjukdomar eller försämrad funktionsförmåga.

Studerandeförbunden är mycket oroliga för studerandes skuldsättning, eftersom det nuvarande studiestödssystemet är väldigt lånebetonat. Särskilt oroande är de ökade lånebeloppen bland de läropliktiga: det är mycket problematiskt att det inte är möjligt för alla att genomföra en obligatorisk andra stadiets examen utan att skuldsätta sig. Dessutom kan en högskoleexamen resultera i en studielånebörda på tiotusentals euro plus räntor.

Att flytta studerande tillbaka till studiestödets bostadstillägg är också ett hot mot förverkligandet av målen i regeringen Orpos regeringsprogram. Att höja utbildnings- och kompetensnivån lyckas inte om genomförandet av examen beror på studerandes ekonomiska situation.

Omfattande förändringar i studerandes försörjning har utan tillräckliga effektbedömningar gjorts under regeringsperioden. Nu är det dags att ge regeringens initierade totalreform av studiestödet en chans att lyckas och att göra kunskapsbaserade förändringar i systemet. Studerandeförbunden kräver att studerandes ekonomiska förmåner justeras till en tillräcklig nivå.

Mer information: 

ordförande Lauri Kujala, Finlands studerandekårers förbund – SAMOK
[email protected], 050 389 1000 

ordförande Cecilia Huhtala, Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS rf
[email protected], 050 322 7715

ordförande Patrik Tanner, Suomen Ammattiin Opiskelevien Liitto – SAKKI ry
[email protected], 044 753 0581

ordförande August Kiattrakoolchai, Suomen Lukiolaisten Liitto
[email protected], 050 377 9700

ordförande Johanna Heikkinen, Suomen Opiskelija-Allianssi – OSKU ry
[email protected], 044 977 6356

ordförande Akseli Tiitta, Finlands studentkårers förbund (FSF)
[email protected], 044 906 5004