De europeiska högskolenätverken, europeiska universitet, allianser. Projektet som omvandlar högskoleutbildningen i Europa har många namn. Trots detta är det inte många finländare eller ens studerande som känner till initiativet.

Europeiska universitet (European Universities) är ett initiativ som lanserades 2017 med den centrala idén att finansiera nätverk av högskolor från olika EU-länder för att öka samarbetet. Tanken är att dessa nätverk främjar europeiska värderingar och ökar den högre utbildningens kvalitet, attraktionskraft och internationella konkurrenskraft.

För studerande kan detta i praktiken innebära att man till exempel grundar gemensamma campus mellan länderna – i framtiden studerar en del studerande eventuellt vid flera högskolor och kan flytta mellan olika länder i olika skeden av sin examen. I bästa fall ger förbättrade möjligheter till mobilitet studerande möjligheten att studera i mer mångsidiga och tvärvetenskapliga utbildningsprogram internationellt.

De första högskolenätverken valdes ut och finansierades 2019. Europeiska kommissionen har för avsikt att finansiera totalt 60 nätverk fram till slutet av detta år. Detta innebär att nätverken omfattar mer än 500 europeiska högskolor.

De finländska högskolorna har klarat sig mycket bra i nätverkstävlingen: för närvarande deltar 12 universitet och 7 yrkeshögskolor, och många av dem som fortfarande är utanför nätverken har ansökt om nätverksstatus i utlysningen våren 2024. Inom ramen för ett omfattande deltagande har Finland goda möjligheter att påverka nätverkens framtid.

Utvecklingen av högskolenätverken har varit ett viktigt steg för EU:s utbildningspolitik, vilket också kommer att påverka vårt nationella utbildningssystem. Även om utbildning är en fråga för medlemsstaternas egen lagstiftning har EU strävat efter att spela en allt viktigare roll i att stärka utbildningssamarbetet mellan olika länder. I framtiden kan en allt större del av besluten och finansieringen överföras till nätverken, och därför är det viktigt att studeranderörelsen är med och påverkar sin framtid.

Ur studeranderörelsens synvinkel är de viktigaste påverkansområdena i nätverkens framtid en demokratisk studeranderepresentation, finansieringen och frågan om europeiska examen. För närvarande har studerandenas möjligheter att påverka nätverkens förvaltning varierat, och i vissa situationer har demokratin inte förverkligats. Med tanke på de studerande är det också viktigt att man vid beslut om finansiering prioriterar åtgärder som främjar studerandenas internationella mobilitet och att nätverken inte bidrar till avgiftsbelagda utbildningar i Finland.

Eftersom EU blir allt aktivare inom högskoleutbildningen är det viktigt att även finländska EU-parlamentariker deltar i utvecklingen. Under denna 5-åriga mandatperiod har ingen finländsk EU-parlamentariker suttit i utbildnings- och kulturutskottet CULT, och detta vill vi ändra på under nästa mandatperiod. Även om utbildningspolitiken officiellt hör till EU:s kompletterande behörighet, bör vi i Finland inte blunda för utvecklingen som oundvikligen påverkar vår högskoleutbildning.

Läs SAMOKs och FSFs EU-valprogram här.

Författarna Roosa Veijola (SAMOKs sakkunnig i Europapolitik och internationella frågor) och Yuri Birjulin (Sakkunnig i internationella ärenden och EU-intressebevakning)