18.04.2019 | Pressmeddelande

Den nya riksdagen vill inkludera studerandena i reformen av den sociala tryggheten

Finlands högskolestuderande gratulerar riksdagsledamöterna som valts in i riksdagen. Enligt studerandenas rundringning, som publicerades före riksdagsvalet, stöder majoriteten av kandidaterna studerandenas mål. Under rundringningen nåddes 69 nya riksdagsledamöter för att besvara studerandenas frågor.

Dessutom samlade högskolestuderandena i mars in de registrerade partiernas åsikter om teman som relaterar till högskoleutbildning, studerande och högskolestuderandenas valkampanj. 14 partier besvarade enkäten, inklusive alla riksdagspartier. Enkätens teman var högskolepolitik, studerandenas försörjning och mentala hälsa samt klimatet.

Ordförandena för Finlands studentkårers förbund (FSF) och Finlands studerandekårers förbund – SAMOK anser att både rundringningens och partienkätens resultat är positiva med tanke på utbildning och studerandenas framtid.

“Vi nådde inte alla invalda riksdagsledamöter under rundringningen, men jag tror det är möjligt att en ännu större andel av ledamöterna stöder till exempel en 100 euros höjning av studiepenningen. Det är fint att majoriteten av dem som deltog i rundringningen och enkäten stöder studerandenas mål”, säger SAMOKs ordförande Iiris Hynönen.

En avgiftsfri utbildning som leder till grundexamen för alla: JA 59

Av de riksdagsledamöter som nåddes under rundringningen och som valdes in i riksdagen anser 59 ledamöter att utbildning som leder till en grundexamen borde vara avgiftsfri för alla. I samma grupp vill 64 ledamöter öka högskolornas grundläggande finansiering.

I ljuset av partienkätens resultat är majoriteten av partierna också beredda att satsa på utbildning och studerandenas försörjning.

“Oberoende av vilka partier som kommer att vara med i regeringen är det klart att det nu är dags att satsa på studerandena och utbildningen. Vi hoppas på att få se målen som är viktiga för studerandena och som lyftes fram under rundringningen och i partienkäten i regeringsprogrammet”, kommenterar FSF:s ordförande Sanni Lehtinen.

En hundra euros höjning av studiepenningen: JA 51

Av de riksdagsledamöter som nåddes och som valdes in i riksdagen vill 51 ledamöter (74 procent av deltagarna) höja studiepenningen med 100 euro. Dessutom stöder nästan alla (61) av riksdagsledamöterna som nåddes under rundringningen och som valdes in i riksdagen att studerande ska inkluderas i reformen av den sociala tryggheten. Ordförandena för Finlands studentkårers förbund (FSF) och Finlands studerandekårers förbund – SAMOK kommenterar att resultaten är lovande med tanke på förhandlingarna om regeringsprogrammet.

“Studiepenningens nuvarande nivå gör det inte möjligt att studera på heltid. Alternativen har varit att antingen arbeta eller ta lån och skuldsätta sig, varav det förra stjäl tid från studierna och det senare överför en del av statens skuldbörda till de unga. En höjning av studiepenningen är oumbärlig. Det är fint att majoriteten av deltagarna håller med. Den här viljan måste också synas i regeringsprogrammet”, konstaterar ordförandena för Finlands studentkårers förbund (FSF) och Finlands studerandekårers förbund – SAMOK.

Se resultaten och graferna för rundringningen och partienkäten som högskolestuderandena genomförde här (på finska):

koulutustaprkl.fi/soittokierroksen-tulokset/
koulutustaprkl.fi/puoluekyselyn-tulokset/

Rundringningen och partienkäten är en del av FSF:s och SAMOKs kampanj #utbildningprkl, vars webbplats finns på adressen koulutustaprkl.fi/sv/. På sociala medier använder kampanjen hashtaggarna #utbildningprkl och #DINlösning. Facebook-sidan: facebook.com/koulutustaprkl.

Mer information:

Sanni Lehtinen, ordförande för FSF, tfn 044 906 5007, [email protected]

Iiris Hynönen, ordförande för SAMOK, tfn 050 389 1000, [email protected]

Bakgrund:

Rundringningen till valkandidaterna, som FSF och SAMOK genomförde tillsammans med student- och studerandekårerna, samt FSF:s och SAMOKs partienkät genomfördes i mars. Målet för rundringningen var att nå regeringspartiernas kandidater i alla valkretsar. Av kandidaterna som valdes in i riksdagen nåddes 69 personer, d.v.s. 34,5 procent av riksdagens 200 riksdagsledamöter.

Frågorna var:

– Borde utbildning som leder till en grundexamen vara avgiftsfri för alla?

– Borde högskolornas grundläggande finansiering ökas?

– Borde studiepenningen höjas med 100 euro?

– Borde studerandena inkluderas i reformen av den sociala tryggheten?

– Borde skatte- och stödsystemen ändras så att de minskar utsläppen?

#Utbildningprkl är högskolestuderandenas riksdagsvalkampanj. Kampanjens fyra huvudmål är:

  • Högskolornas grundläggande finansiering måste tryggas och återigen bindas till indexet så att utbildningens kvalitet inte längre sjunker.
  • En 100 euros nivåförhöjning måste göras på studiepenningen.
  • Finland bör vara ett kolneutralt land år 2030.
  • Vi måste skapa ett spetsprojekt för att förebygga och behandla ungas och studerandes psykiska problem.