Högskolornas terminsavgifter dyker upp i den offentliga diskussionen då och då, särskilt inför val. De som föreslår avgifter försöker med alla medel skönmåla och presentera införandet av terminsavgifter som en rationell lösning. En högljudd minoritets uppfattning är ändå inte hela sanningen. Studerande ringde till kandidater i riksdagsvalet och under ringrundan blev det klart att det inte finns något politiskt stöd för att höja avgifterna i Finland.

Terminsavgifter är ett bekant förslag i tjänstemäns tal. Så sent som i december förra året föreslog finansministeriet terminsavgifter som skulle täckas med lån för alla högskolestuderande. Man försöker ofta rama in förslagen som sunt förnuft där högskoleutbildade, framtidens välbärgade människor, själva deltar i att täcka kostnaderna för sin utbildning. Faktum är att detta redan sker i form av progressiv beskattning i Finland.

Andra drömmer om en jämnare fördelning av utbildning bland befolkningen genom terminsavgifter. Bland annat Sivista har nyligen föreslagit att en examen på samma nivå som en tidigare examen skulle vara avgiftsbelagd. Det är dock osannolikt att avgifterna för den andra examen genererar nämnvärda extra inkomster för högskolor, och att göra det svårare att byta bransch eller samla mångsidig kompetens passar inte riktigt in i rättsuppfattningen.

I en partiundersökning bland högskolestuderande stödde de flesta partier den nuvarande avgiftsmodellen, där internationella studerande från länder utanför EU och EES betalar för sina studier. Finland har satt som mål att tredubbla antalet internationella studerande och sysselsätta 75 % av dem i Finland. Även om det kan verka som en lockande lösning att gräva pengar ur studerandes fickor för att finansiera målet, ligger det i linje med våra värderingar att begränsa studier i Finland enbart till dem som har en rejäl betalningsförmåga?

Endast en mycket knapp majoritet, 46,4 %, av de svarande i studerandes ringrunda, stödde den nuvarande modellen, där avgifter tas ut av studerande från länder utanför EU och EES. Hela 44,5 % av de kandidater som svarade förespråkade avskaffande av de nuvarande avgifterna också, trots att endast Vänsterförbundet och De gröna tidigare meddelat det som sin linje. Man kan därför med rätta konstatera att även om partierna är mer motsträviga i sina linjer, är kandidaterna, alltså kommande riksdagsledamöter, inte entusiastiska över avgifterna.

Förespråkare av terminsavgifter får ofta avgifterna att låta som om de är en ren nödvändighet. Så är dock inte fallet. Införandet av avgifter och avskaffandet av dem är politiska beslut. Det är därför glädjande att se att det finns ett stort stöd för gratis utbildning bland kandidaterna i riksdagsvalet. Kanske den kommande riksdagen skulle ha mod att sätta stopp för flirtande med terminsavgifter och till och med reglera avgifterna för internationella studerande så att de är frivilliga för högskolor. Förändringen skulle vara ett betydande steg mot en rättvisare, mer jämlik och mer tillgänglig högre utbildning.