Den akademiska friheten har under det senaste decenniet förbättrats i endast fem små stater, där mindre än en procent av världens befolkning bor. Samtidigt lever ungefär hälften av världens befolkning – mer än fyra miljarder människor – i länder där friheten att studera och bedriva vetenskap har försvagats eller är helt begränsad.

Den akademiska friheten går hand i hand med den allmänna friheten i landet och särskilt i oklara krissituationer är högskolestuderandena de första måltavlorna när civilsamhället är under förtryck.

Förtrycket som studerande utsätts för är ofta svårt att identifiera eller otydligt. Förtryck innebär inte alltid ett direkt hot om våld eller allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Begränsningar i verksamhetsrätten och den akademiska friheten kan vara subtila åtgärder, som ofta är tillåtna i lagen.

De tydligaste åtgärderna som begränsar den akademiska friheten är att neka studierätten och att klassificera studerandeverksamhet som kriminell eller extremistisk. Sådana begränsningar kan leda till att studerande arresteras och fängslas. En hotfull situation kan leda till att man måste lämna landet, vilket ytterligare försvårar studerandens ställning och ökar behovet av stöd.

Syftet med Students at Risk är att svara på det ökade behovet av stöd genom att inrätta ett stipendiesystem för att erbjuda utländska högskolestuderande som utsatts för politisk förföljelse eller vars mänskliga rättigheter har kränkts möjlighet att fortsätta sina studier i Finland.

Finland ska föregå med gott exempel när det gäller att främja de mänskliga rättigheterna, och ett sätt att göra detta är att starta ett eget nationellt Students at Risk-program. Fungerande system finns i dag i till exempel Norge och Tyskland. Dessutom arbetar nationella studerandeorganisationer hårt i flera europeiska länder för att inrätta egna system.

De nationella systemen behöver dock även stöd på europeisk nivå. Ett gemensamt samordnat system skulle underlätta antagningen av studerande och minska dubbelarbete som enskilda nationella system utför. Till exempel skulle ett program med Erasmus+-finansiering också kunna säkerställa kontinuitet på europeisk nivå, eftersom programmen inte skulle vara helt beroende av nationell finansiering.

Framför allt skulle ett gemensamt europeiskt system ge studerande som söker till programmet ett bredare utbud av studier inom flera olika områden och ett mångsidigare språkutbud. På så sätt skulle studiemöjligheterna bli tillgängliga för fler studerande i behov av stöd.

Det kommande EU-valet är ett utmärkt tillfälle att diskutera hur man kunde stödja studerande i hela Europa. I denna anda har FSF och Samok i sitt EU-valprogram föreslagit att ett Students at Risk-stipendiesystem inrättas i Europa för att stödja studerande som flyr från krig, politiskt våld och förföljelse.

Genom ett gemensamt system visar hela Europa sitt stöd för akademisk frihet och universitetsstuderandenas arbete för fri demokrati, mänskliga rättigheter, akademisk frihet och studerandes rättigheter.

Text av: Ville Jäppinen, verksamhetsledare Students at Risk Finland – StaR ry