År 2021 gav Europeiska kommissionen en rekommendation om att komplettera undervisningsutbudet med mikromeriter som ett utvecklingsförslag för utbudet av kontinuerligt lärande. Kommissionen strävar särskilt efter att skapa väl identifierade mikromeriter som är mindre än examina för arbetsmarknaden. Förslaget håller nu på att omsättas i praktiken, och det pågår nationella pilotprojekt och tankearbete om hur studiehelheterna ska se ut i praktiken.

I Finland har kontinuerligt lärande grundats särskilt på öppna högskolan, medborgarinstitut och annat enstaka kursutbud. Målet har varit att svara på behovet att utveckla och uppdatera kompetensen i olika skeden av livet och under karriären samt att erbjuda fri bildning. Eftersom dagens arbetsliv ständigt förändras har speciellt betydelsen av uppdatering av färdigheter och omskolning betonats, vilket också återspeglas i bakgrunden till detta initiativ i Europeiska unionen. Det finns en efterfrågan på tydligare identifierbara mikromeriter som är mindre än en examen. Vi måste hålla fast vid den allmänbildande och kulturella rollen i kontinuerligt lärande i takt med utvecklingen av ett system som är alltmer privatfinansierat och fokuserat på arbetslivet.

Mikromeriter ska ändå i princip komma efter en yrkesexamen eller högskoleexamen. En egenskap i mikromeriter är möjligheten att kombinera dem och bilda ännu större helheter. För att utbildningen även i framtiden ska vara avgiftsfri och jämlik är det viktigt att hålla examensutbildningen separat, så att mikromeriter inte blir en avgiftsbelagd examen.

Engagemang av studerande i examensutbildningen får inte heller bli bortglömt när det gäller mikromeriter. De studerande ska vara delaktiga i planeringen och utvecklingen av helheterna, och studiehelheterna ska kunna presteras flexibelt vid sidan av arbetet och man ska kunna utnyttja olika sätt att lära sig.

Vem sköter kvalitetskontrollen?

För närvarande baseras högskolornas kvalitetskontrollsystem på en utvärdering av högskolornas interna system och processer för kvalitetskontroll. Kvalitetskontroll blir en central fråga när utbildning och betyg tillhandahålls av en aktör som inte är en traditionell läroanstalt. I Finland utvärderas högskolornas kvalitet regelbundet, vilket garanterar kvaliteten på studierna. Genom detta kan man säkerställa att högskolornas små mikromeriter är av hög kvalitet. För andra parter kan kvalitetssäkringen inte verifieras på samma sätt. För dessa bör man säkerställa separat att leverantören av mikromeriter uppfyller samma kvalitetskrav.

Kompetensbedömning är en annan viktig faktor i mikromeriter. Det räcker inte att bara definiera mål för lärande; man måste också säkerställa att den studerandes kunnande kan bedömas när studieprestationen avslutas. Om kompetensen bedöms av någon annan än en läroanstalt, ska denna instans ha en verifierad förmåga att bedöma kompetensen på ett tillförlitligt sätt. Innehållet i helheter med samma namn ska motsvara varandra för att säkerställa kvaliteten och möjliggöra erkännande av kompetens.

Mikromeriter kommer obehindrat att hitta sin väg även till nuvarande examina genom tillgodoräknande och andra processer för erkännande av tidigare kompetens, så det är viktigt att hålla fast vid kvalitetssäkring och bevara rätten att utfärda examina vid högskolorna.

Författare Asta Nieminen (styrelseledamot i SAMOK) och Jaakko Sirén (styrelseledamot i FSF)