Bland värderingarna i SAMOKs strategi 2025–2028 finns bland annat öppenhet och studentorientering. Jag anser att båda är kärnan i verksamheten för en studentorganisation som vår, eftersom de i praktiken garanterar medlemmarnas påverkansmöjligheter och ett demokratiskt beslutsfattande. Att förverkliga dem kräver dock resursering, rätt arbetssätt och en strävan efter en dialog med många röster.
Öppenhet förutsätter bland annat beredskap för diskussion och en lyckad kommunikation. Man måste alltså vara redo att höra även avvikande åsikter och förhålla sig respektfullt till dem. En lyckad kommunikation är viktig för att mottagarna ska förstå vårt budskap. Om vi var lata när det gäller öppenhet, skulle vi bara kunna dela ut dokument gällande exempelvis visionsarbetet till medlemmarna och konstatera att det räcker. Särskilt så här i början av året, när det finns många nya förtroendevalda i medlemsorganisationerna, skulle detta leda till att vårt budskap går många förbi. Det är därför väsentligt att öppna upp frågorna mer ingående för mottagarna.
Genom principer för tryggare rum, Code of Conduct och verksamhet med trakasseriumbud strävar vi efter att säkerställa att man agerar respektfullt i diskussionerna och att så många perspektiv som möjligt blir hörda.
Vi strävar efter att på många olika sätt öppna upp olika teman för våra medlemmar. Så här i början av året ordnar vi många utbildningar och diskussioner kring olika ämnen både på startskottskryssningen Lähtölaukaus och online. Vi strävar också efter att i vår övriga kommunikation förklara saker så att de är begripliga.
Delaktighet i form av studentorientering står i centrum för SAMOKs verksamhet och är egentligen förbundets existensberättigande. Studentorientering har delvis samma krav som öppenhet. Man måste vara öppen för diskussion och olika ståndpunkter. Dessutom är en lyckad kommunikation central, eftersom delaktighet är möjlig först när människor kan påverka saker. Och påverkan förutsätter förståelse. Om vi inom SAMOK bara ville göra en så kallad minimiprestation, skulle vi konstatera att medlemmarnas påverkan under remissrundan inför förbundsmötet och under själva förbundsmötet uppfyller definitionen av studentorientering. Naturligtvis fungerar detta inte, eftersom frågor ofta kräver en omfattande och grundlig diskussion för att gå igenom på förbundsmötet. Det är alltså även i förbundets intresse att studentorienteringen förverkligas.
I en idealsituation kan studerande alltså delta i verksamheten och påverka den på många olika punkter och sätt. Alla har dock inte nödvändigtvis möjlighet att delta i olika utbildningar eller diskussionstillfällen, informationen når inte alltid alla relevanta aktörer bland medlemsorganisationerna, eller så krockar tidtabellerna så att det till exempel inte går att svara på enkäter.
Vi strävar därför efter att erbjuda många olika sätt att delta. Dessa är bland annat att verka i förbundets styrelse, evenemang, utbildningar, den tidigare nämnda remissrundan, olika enkäter, fadderstuderandekårsverksamhet, nätverksträffar om olika teman, kommittéer, diskussionsplattformen Slack och förbundsmötet.
Det finns förstås alltid utrymme för förbättring, men vi på SAMOK strävar efter att ständigt utveckla vår verksamhet.
Författere: SAMOK verksamhetsledare Vellu Taskila