I juni 2021 förbjöd det ungerska parlamentet personer under 18 år att ta del av material som anses vara “hbtqia+-reklam”. Minderåriga ska alltså inte få ta del av något som belyser homosexualitet, trans eller queera frågor på ett positivt sätt. Det är en problematisk, men tyvärr inte särskilt överraskande, vändning i landet.
Ungern är inte ensamma i sitt slag. I och med uppsvinget av högerextremistiskt tänkande i Europa har också attityderna gentemot hbtqia+-grupperna hårdnat. Både här i Finland och i resten av Europa syns ett allt hårdare attitydklimat. Den Nordiska välfärden är inte heller en garanti för att likabehandling, även om de Nordiska länderna de facto rankar högt i det europeiska regnbgåsindexet.
ILGA-Europe rankar varje år 42 europeiska och centralasiatiska länder enligt hur ländernas lagstiftning och samhälle ser ut och fungerar. Rapporten för 2021, det så kallade regnbågsindexet, visar att den största försämringen det senaste året faktiskt skett i Danmark. Även om landet är bland de bäst rankade när det kommer till hbtqia+-personers rättigheter har deras index försämrats med 3,8 procentenheter. Transpersoner i Danmark måste fortfarande leva med patologisering, gatekeeping, binärt tänk och rasism för att få tillgång till könsbekräftande vård. Mer än hälften av Danmarks hbtqia+-studerande har haft självmordstankar eller självskadat.
Att hbtqia+-unga mår dåligt är något som vi vetat länge. Även i Finland kom det fram i Hälsa i skolan-enkäten från 2019 att ungdomar som hör till en sexuell eller könsminoritet är överrepresenterade i alla kategorier som gäller psykisk ohälsa, mobbning och känsla av ensamhet. Extra oroande är att 43 procent av hbt-ungdomar upplevt psykiskt våld av en förälder eller annan fostrare under det senaste året.
När vi ser på siffrorna i en europeisk kontext är det lagar som den i Ungern som gör att hbtqia+-unga blir ännu mer utsatta i samhället. Att förbjuda vuxna att prata med sina barn om ickenormativ sexualitet eller ickebinära könsroller kommer att skada en hel generation unga. Den tystnadskultur som dylika lagstiftningar innebär blir ännu en stängd port för unga som redan tampas med sin sexualitet eller sitt könsuttryck.
Länder som rankas lågt i ILGA-Europes regnbågsindex har ändå en sak gemensamt. I dessa länder växer det hela tiden ett allt hårdare motstånd mot de gällande attityderna och lagarna. Vi ser det i Polen, vi ser det i Ungern, vi ser det i Ukraina. Gräsrotsrörelser och medborgarorganisationer går i strid med beslutsfattarna. Den ukrainska organisationen Kyiv Pride har ordnat pridedemonstration årligen sedan 2003. Under pridetåget 2021 deltog kring 7000 personer. Att synliggöra mänskliga rättigheter och hbtqia+-kampen har gjort att även attityderna i Ukraina har luckrats upp.
I Europakonventionen (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna) står det i artikel 16: Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan diskriminering på någon grund såsom kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Med andra ord får en person i EU (alla medlemsländer har undertecknat konventionen) inte diskrimineras på det sätt som sker i länder med lagstiftning som den i Ungern.
I Samoks podd EU Kiinnostaa säger europaparlamentarikern Alviina Alametsä (De gröna/EFA) att det är viktigt att komma ihåg att det finns något som den Europeiska människorättsdomstolen. Domstolen har som uppgift att se till att Europakonventionen följs, och gör den inte det tar de ställning och dömer i frågan.
Världen förändras när vi kräver förändring. Därför finns organisationer som ILGA-Europe, SETA och Regnbågsallians Svenskfinland. På våra egna områden försöker vi jobba för att alla ska ha lika rättigheter och samma möjligheter. Det gäller såväl barn och unga som vuxna och pensionärer. Vi har alla rätt att bo i en union som värnar om våra rättigheter. Därför kan vi inte heller acceptera att länder som har en konventionsvidrig lagstiftning antas som nya EU-medlemmar.
Catariina Salo
Ordförande
Regnbågsallians Svenskfinland