Jag inledde mina studier vid en yrkeshögskola år 2023. Som fjärde årets studerande inom produktionsteknik och produktionsekonomi har jag hunnit se studielivet ur många olika perspektiv. Samtidigt har jag insett vilken enorm betydelse yrkeshögskolorna har för Finland och hur lite man ibland talar om denna betydelse. Yrkeshögskolorna diskuteras ofta i relation till universiteten. Diskussionen handlar lätt om vilken utbildningsform som är mer ansedd, vilken som producerar mer forskning eller hur en yrkeshögskoleexamen står sig i jämförelse med en universitetsexamen. Jag tycker att vi måste gå vidare från denna utgångspunkt. En yrkeshögskola är inte en mellanform av universitetet. Den är den andra delen av det finländska högskolesystemet, med sitt eget uppdrag och sina egna styrkor. Just nu är det därför ett bra tillfälle att fråga sig vilket detta uppdrag ska vara i framtiden.

I Finland talas det mycket om ekonomisk tillväxt, produktivitet, kompetensbrist och konkurrenskraft. Alla dessa diskussioner leder i slutändan till samma sak: människor och deras kompetens. Från yrkeshögskolorna utexamineras sjukskötare, ingenjörer, tradenomer, socionomer, yrkesverksamma inom kultursektorn och otaliga andra experter som arbetar i företag, kommuner, välfärdsområden och organisationer samt som företagare runt om i Finland. Yrkeshögskoleutbildningens betydelse begränsar sig ändå inte till examensbeviset. Under studierna genomförs projekt, praktikperioder och examensarbeten, verkliga problem i arbetslivet löses och samarbeten byggs upp med regionala företag och andra aktörer. Det här måste vi bli bättre på att beskriva. En yrkeshögskola förbereder inte bara studeranden för arbetslivet, utan är redan i sig en del av arbetslivet och utvecklingen av samhället. Enligt min mening är detta en av de största styrkorna med yrkeshögskoleutbildningen.

Jag tycker inte att vi ska behöva använda våra resurser på att bevisa att yrkeshögskolorna är värdefulla. I stället borde vi tala mer om vad yrkeshögskolorna kan vara när de är som bäst. Framtidens yrkeshögskola är en plats där studeranden får en högklassig, avgiftsfri utbildning och beredskap för ett föränderligt arbetsliv, där forskning, utveckling och innovation syns konkret i regionernas och företagens vardag och där internationella studerande ses som framtidens experter. Den ska också vara en plats där man kan utveckla sin kompetens genom hela arbetslivet. Betydelsen av YH-utbildning på högre nivå och annat kontinuerligt lärande kommer att öka när arbetslivet förändras allt snabbare.

Mitt i allt detta måste vi ändå komma ihåg studeranden. Framtidens högskolepolitik kan inte utformas enbart ur tjänstemännens, politikernas, högskoleledningens eller arbetsgivarnas perspektiv. Även studenternas röst måste höras. Här har SAMOK en viktig roll. SAMOK ska vara en modig aktör som inte bara reagerar på det som händer inom högskolepolitiken, utan också själv öppnar diskussionen om vilken yrkeshögskoleutbildning och vilket högskolestudentliv Finland behöver i framtiden. Samtidigt måste vi se till att studentkårerna får vara en del av denna diskussion. Nationellt påverkansarbete kan inte göras förbi studentkårerna, utan måste bygga på deras erfarenheter och synpunkter.

Jag har själv fått mycket mer från yrkeshögskolan än bara möjligheten att ta en examen. Jag har fått kompetens, vänner, erfarenheter och möjligheter att påverka som jag inte skulle ha fått någon annanstans. Därför vill jag vara med och bygga en framtid för yrkeshögskolorna där deras betydelse erkänns och där studerande på riktigt kan vara stolta över sin utbildning.

Nästa kapitel för yrkeshögskolorna skrivs nu. Frågan är inte om vi kommer att vara med och skriva det. Frågan är om vi vågar skriva det själva.

Skribent: Atte Mannila, kandidat till SAMOKs ordförande för år 2027.

I SAMOKs blogg och på sociala medier presenteras under hösten kandidaterna till SAMOKs styrelse för år 2027. Mer information om förbundsmötet hittar du här.