Europaparlamentet har publicerat Academic Freedom Monitor, som bygger på data från 2025. Budskapet är tydligt: utvecklingen för den akademiska friheten i Europa är oroande.
Men vad innebär egentligen akademisk frihet?
Akademisk frihet är forskares, lärares och studenters rätt att forska, undervisa, lära och delta i akademiska diskussioner utan otillbörlig yttre påverkan eller censur. Nära förknippad med den akademiska friheten är också högskolornas institutionella autonomi, det vill säga möjligheten att självständigt besluta om forskning, undervisning och den egna verksamheten. Därför betraktas akademisk frihet som en av hörnstenarna i ett demokratiskt samhälle.
Europaparlamentets Academic Freedom Monitor visar att utvecklingen går åt fel håll. På bara ett år försämrades den akademiska friheten i 15 av EU:s 27 medlemsstater. Under en femårsperiod har en nedgång konstaterats i 24 medlemsstater. Det handlar alltså inte längre om enskilda händelser, utan om en långsiktig utveckling.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Europa fortfarande hör till de starkaste regionerna i världen när det gäller akademisk frihet. Den negativa utvecklingen måste ändå tas på största allvar. Enligt rapporten utsätts den akademiska friheten för ett växande tryck till följd av politisk påverkan, samhällelig polarisering, påtryckningar mot högskolornas autonomi och förändringar i forskningsmiljön. I flera europeiska länder har också trakasserier mot forskare, riktade kampanjer för att tysta dem och försök att tysta kritiska röster väckt allt större oro.
Akademisk frihet gäller också yrkeshögskolorna
Akademisk frihet är inte en fråga enbart för universiteten. Också yrkeshögskolorna är högskolor där framtidens experter utbildas och där forskning, utveckling och innovation bedrivs. Genom FUI-verksamheten skapas ny kunskap, utvecklas lösningar på samhällets och arbetslivets behov samt främjas samhällets förnyelse. Dessa uppgifter förutsätter möjligheten att forska, undervisa och publicera kunskap självständigt samt att föra en öppen och kritisk diskussion.
Den försvagade akademiska friheten i Europa berör därför inte bara universiteten. Den berör hela högskolesektorn, även yrkeshögskolorna. Om forskningens eller undervisningens oberoende försvagas påverkas också FUI-verksamheten, samarbetet med arbetslivet samt vilka frågor som vågar lyftas fram och vilka innovationer som kan utvecklas.
När den akademiska friheten försvagas försämras också samhällets förmåga att producera oberoende kunskap. Samtidigt blir den offentliga debatten fattigare och beslutsfattandets kunskapsunderlag svagare. Akademisk frihet är inte bara en fråga för forskare eller högskolor – den angår hela samhället. När vi försvarar oberoende forskning, fri undervisning och en öppen samhällsdebatt försvarar vi demokratins grundläggande värden.