God utbildning spelar en avgörande roll i samhället, och utvecklingen av civilisationen som vi känner den vilar i de studerandes händer. Varför gör vi då inte ansträngningen att investera i vår egen framtid och ta hand om en av samhällets viktigaste pelare?
De flesta studerande bär på någon form av oro från och med den dag de påbörjar sina studier. För det första, när en ny årskull studerande inleder sin resa och någon tvivlar på sitt studieval, kan de inte lätt byta examen på grund av den nya regeln om en studierätt: om du tar emot en studierätt förlorar du alla andra studierätter du har. I praktiken ökar det pressen på de studerande och fångar dem i en situation de kanske inte vill vara i.
För det andra bär dagens studerande, till följd av ändringarna i bostadsbidraget och studiestödet, också på en verklig oro för pengar, för framtiden och för att överhuvudtaget kunna fortsätta studera. Enligt Statistikcentralen tog endast 53,5 % av yrkeshögskolestuderandena examen inom målsatt tid år 2024. Och ett år efter examen var 13 % av yrkeshögskoleexaminerade fortfarande arbetslösa. När man ser siffrorna är det svårt att klandra oss!
När det känns som att varje beslut fattas utan att man har tänkt på dig, när pengarna tar slut och ditt välmående lider, blir allt för tungt för någon att bära. Att studerande inte kan studera borde inte ens nämnas i samma mening!
Dessutom finns det en flaskhals som studerande talar allt mer om och som gömmer sig mitt framför ögonen på oss: praktiken.
I en yrkeshögskoleexamen är praktiken en obligatorisk del av studierna. Beroende på examen omfattar den 30-120 studiepoäng. När arbetsmarknaden har försvagats har det blivit mycket svårare att hitta en praktikplats. Jag hittade ingen nationell statistik över hur många studerande som har svårt att få en, vilket i sig är ett problem, eftersom det som inte mäts lätt ignoreras.
Det jag däremot vet är hur kedjan fungerar. När praktikplatser är svåra att hitta försenas studierna. När studierna försenas hotas studiestödet, eftersom det är knutet till hur studierna framskrider. Och för många studerande kan en enda saknad praktik kasta hela livet ur kurs. Samtidigt innebär en sen examen att man kommer ut i arbetslivet senare, och stressen som följer med det gör det ännu svårare att orka vidare.
Vad kan vi då göra?
SAMOKs riksdagsvalsprogram innehåller redan hållbara lösningar, och jag vill se till att de lyfts fram och drivs gentemot beslutsfattarna om jag väljs in i styrelsen.
En nationell praktiksedel – Arbetsgivare skulle få stöd för att ta emot högskolestuderande som praktikanter. Det sänker tröskeln för företag att säga ja och ger de studerande fler platser att säga ja till.
Bättre språkundervisning och integration för internationella studerande – Språkkunskaper är nyckeln till arbete i Finland, men språkinlärning bör aldrig försena examen. Högkvalitativ, branschspecifik språkundervisning bör byggas in i examina och praktik, och de språkkrav som ställs på studerande i arbetslivet måste vara realistiska. Som internationell studerande själv vet jag hur stort hinder det kan vara när nästan alla praktikannonser kräver modersmålsnivå i finska.
Anställningssedlar. – SAMOK har föreslagit ett nationellt försök där arbetsgivare som anställer kompetenta nyutexaminerade skulle få ett ekonomiskt incitament. Det stöder övergången från studier till arbetsliv, så att nyutexaminerade hittar arbete snabbare och har ett stadigt hopp om livet efter examen.
Nästa års riksdagsval är vår chans. Nästa regeringsprogram kommer att avgöra vad studerande kan räkna med i många år framöver, och besluten formas ofta av dem som gör sig hörda. Låt oss därför väsnas så mycket som möjligt just nu, så att de studerande som kommer efter oss kan slutföra sina studier så lugnt som möjligt.
Jag upprepar det här som ett mantra, men det är inte något dåligt: Studerande är inte bara framtiden. Vi är redan en del av det här samhället, vi studerar, arbetar, bidrar och formar samhället just nu. Vi förtjänar en väg genom studierna som inte känns som ett hopp ut i det okända.
Jag heter Rue, är tredjeårsstuderande i mjukvaruteknik vid Tammerfors yrkeshögskola och kandiderar till SAMOKs styrelse för 2027. Jag har suttit i Tamkos styrelse i två år, som fritidsansvarig och nu som styrelsens vice ordförande, och jag vill ta med mig det jag har lärt mig till nationell nivå.
Skribent: Ruvindu Gamage (Rue), kandidat till SAMOKs styrelse för år 2027.
I SAMOKs blogg och på sociala medier presenteras under hösten kandidaterna till SAMOKs styrelse för år 2027. Mer information om förbundsmötet hittar du här.