I hela 30 år har yrkeshögskoleutbildningen svarat på arbetsmarknadens behov. YH-utbildningen blev ordinarie år 1996, och samtidigt etablerades såväl de nuvarande YH-examina, studerandekårerna som intressebevakningen för den yrkesinriktade högskoleutbildningen. Under hela sin historia har yrkeshögskoleutbildningen varit i ständig rörelse och har tagit sin plats som en viktig del av högskolesystemet.
Särskilt mitt i förändringstrycket har den finländska yrkesinriktade högskoleutbildningen visat sin flexibilitet. Den har kunnat svara på regionernas och hela Finlands utmaningar genom att producera den kompetens som behövs för det aktuella behovet. YH-utbildningens betydelse för regionerna är ansenlig, eftersom största delen av de som söker sig till studier kommer från närområdena, och på motsvarande sätt sysselsätts en betydande del av de utexaminerade i sin egen region. I nuläget fokuserar utvecklingen av YH-sektorn på att skapa möjligheter för den livsviktiga FUI-verksamheten (forskning, utveckling och innovation) och främja dess finansiering. Som nationellt mål finns att höja finländarnas kompetensnivå bland annat genom att öka antalet högutbildade i olika åldersklasser.
– Att öka kännedomen om högre yrkeshögskoleexamina och utveckla möjligheterna till fortbildning på den internationella marknaden är i en nyckelposition för att höja kompetensnivån, säger Tradenomernas ordförande Jaakko Hyvönen. – För att lyckas med detta måste yrkeshögskolorna även i fortsättningen kunna utveckla sin verksamhet självständigt.
– Yrkeshögskoleutbildningens största styrka är arbetslivsorienteringen, som ytterligare måste stärkas, säger Ingenjörsförbundets ordförande Samu Salo. – Studerande är en resurs för näringslivet, som redan under sina studier via till exempel praktikperioder och projektarbeten ger nya perspektiv på företagens verksamhet. Tillsammans med en i lag tryggad studerandekårsverksamhet gör detta yrkeshögskolorna till dynamiska gemenskaper.
– Vi hoppas att möjligheternas Finland existerar även i framtiden för de studerande : tillgänglighet både regionalt och för unga och vuxna med olika bakgrund. Vi bär en djup oro för de nuvarande studerandenas ork och ungas försvagade tilltro till framtiden, säger ordförande Helena Maijanen från Finlands studerandekårers förbund – SAMOK rf. – Med en högklassig och tillräckligt resurserad yrkeshögskoleutbildning är det möjligt att påverka dessa utmaningar och garantera kommande åldersklasser examina som man klarar sig med i arbetslivet.
Finlands studerandekårers förbund – SAMOK, Ingenjörsförbundet IL och Tradenomerna ordnar idag den 17 april ett jubileumsseminarium, som behandlar både YH-utbildningens historia och dess framtid. Statsmaktens hälsning till seminariet framförs av forsknings- och kulturminister Mari-Leena Talvitie. Det är möjligt att följa seminariet via Yle Arenan:
Förmiddagens del från kl. 9.30:
AMK30v – berättelsen om uppkomsten av arbetslivsorienterad yrkeshögskoleutbildning
https://areena.yle.fi/1-77779588
Eftermiddagens del från kl. 13.15:
AMK30v – yrkeshögskoleutbildningens betydelse för Finland nu och i framtiden
https://areena.yle.fi/1-77779847
Fakta om yrkeshögskoleutbildningen
- Yrkeshögskolorna blev ordinarie år 1996 och firar sin 30-åriga resa i år.
- Två tredjedelar av alla högutbildade utexamineras från yrkeshögskolor.
- Den högre yrkeshögskoleexamen (högre YH) blev ordinarie i vårt utbildningssystem år 2005, varifrån det fortfarande inte finns en tydlig väg till doktorsexamen.
- Yrkeshögskolornas FUI-verksamhet är en allt mer betydande del av deras verksamhet och betjänar särskilt små och medelstora företags behov och regionutvecklingen.
- Nästan hälften av yrkeshögskolestuderandena har avlagt en yrkesinriktad examen på andra stadiet.
Tilläggsuppgifter:
Ingenjörsförbundet IL
Samu Salo, ordförande
tfn 040 184 2290
Finlands studerandekårers förbund – SAMOK
Helena Maijanen, ordförande
tfn 050 389 1000
Tradenomerna
Jaakko Hyvönen, ordförande
tfn 040 515 8591