Föreställ dig Finland och dess högskolor utan ett ekosystem för intressebevakning och studerandeaktiva i dess centrum. Utan studerandemedlemmar i högskolornas styrelser och på olika nivåer där beslut fattas, utan studerande som rapporterar avvikelser till beslutsfattarna, utan tutorer, kamratstöd och sociala evenemang som för studeranden samman, utan en känsla av gemenskap och framför allt utan de mångvetenskapliga nätverk som är nödvändiga i arbetslivet och samhället. En miljö där jämställdhet varken implementeras eller avvikelser beaktas.

Inte en särskilt fin tanke.

Vi ser att studeranderörelsens betydelse för enskilda studerande och för samhället är obestridlig. Studerandekårer, ämnesföreningar och klubbar bevakar studerandenas intressen, skapar en känsla av gemenskap och lär sina medlemmar färdigheter i aktivt medborgarskap, som i lagen är definierat som studerandekårernas uppgift. Genom sin aktiva verksamhet bygger studerandena upp mångvetenskapliga nätverk som är viktiga för samhället och bevakar kommande generationers – ja, studerandenas – intressen runt om i Finland. Vad skulle hända om studerandena slutade med denna långsiktiga lobbyverksamhet?

Studeranderörelsen består i huvudsak av frivilliga studerandeaktiva som utöver sina förtroendeuppdrag också främjar sina studier, den tid som läggs ner betalas oftast med studiebidrag, bostadsbidrag och studielån. Studeranderörelsen är med andra ord inte att leva loppan, även om studeranden har möjlighet och förmåga att tjäna sitt uppehälle genom arbete.

Att vara studerandeaktiv tar vanligtvis upp en stor del av fritidslivet, ofta hundratals timmar. Oftast är det inte möjligt att arbeta vid sidan av studerandeverksamheten och studierna, och förtroendevalda får till och med betala för verksamheten på bekostnad av välfärden och studielånets kompensering. Trots detta vill studerande fortsätta att vara aktiva eftersom det gör det möjligt för dem att ordna evenemang som för samman studerande, att lobba för social- och utbildningspolitik på skolan och att göra sin röst hörd i det nationella beslutsfattandet.

Samtidigt vill samhället också att studeranden ska ta examen i tid, det vill säga 27 timmar studier per studiepoäng och cirka 60 poäng per år. Detta motsvarar 1620 timmars arbete per år, vilket motsvarar nio månaders heltidsarbete. I de festliga talen påminner man också studeranden om vikten av vila och hålla semester, att prioritera sin egen kondition, att upprätthålla en hälsosam livsstil, vikten av fysisk aktivitet och att studietiden är unik och njutbar. Å andra sidan får man inte heller glömma bort att arbeta, för vem skulle ha bara ett dag jobb nuförtiden? Låter ganska omöjligt, eller?

Så vad händer i en situation där studerandes inkomster minskar på ett aldrig tidigare vitnat sätt, till exempel genom minskat bostadsbidrag och indexfrysningar av studiebidrag, för att inte tala om momshöjningar som berör hela landet? Intressebevakning behövs mer än någonsin, men samtidigt försämras möjligheten att göra det för dem som gör det – för studerandena. Det är därför rimligt att fråga sig om staten, kommunerna eller högskolorna i framtiden själva kommer att organisera lika mycket intressebevakning och välfärdsaktiviteter för studerande, när de studerande som är frivilliga aktiva inte längre har ekonomiska möjligheter att lägga ner hundratals timmar av sina egna resurser på detta? Betalar de för en betydande mängd stödtjänster, evenemangsarrangörer och peer-to-peer-verksamhet? Och, viktigast av allt: vad händer om ingen gör detta?

Det finns många frågetecken i luften och det enda som är säkert är att det kommer att fattas beslut om studerande, oavsett om studerande är där eller inte. Vilka konsekvenser dessa beslut kommer att få för studerande, högskolor och det framtida arbetslivet kan vi bara gissa oss till. Kommer det hårt uppbyggda och underhållna ekosystemet för högre utbildningens intressebevakning att vittra bort på grund av studerandenas ständigt ökande nöd?

Författare: Julia Väänänen, kandidat till SAMOKs ordförande för 2025

SAMOK kommer under hösten att presentera kandidater till SAMOKs styrelse för 2025 på sin blogg och i sociala medier. För mer information om förbundsmötet, klicka här.