Att stärka Europas strategiska konkurrenskraft kommer att vara en central fråga under den kommande valperioden (2024–2029). Vi anser att en höjning av befolkningens utbildningsnivå, tillgången till kvalificerad arbetskraft, möjligheter till kontinuerligt lärande och främjande av internationella mobilitetsperioder är viktiga mål som stöder Europas strategiska konkurrenskraft. Högskolorna spelar en viktig roll i att uppnå dessa mål.
Utbildning är den mest betydande investeringen i Europas framtid och programmet Erasmus+ anses vara en av EU:s mest synliga framgångshistorier. Finlands studerandeförbund SAMOK och Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf har båda publicerat sina mål för EU-valet 2024 i god tid före det kommande valet, som äger rum den 9 juni 2024. Båda organisationerna efterlyser att budgeten för programmet Erasmus+ fördubblas för EU:s följande fleråriga budgetram, från och med 2028. Programmets betydelse för internationaliseringen av yrkeshögskolorna kan inte underskattas.
Betydelsen av Erasmus+ mobilitetsperioder för studerandena
Behovet av internationell kompetens kommer att öka avsevärt inom olika branscher fram till 2030. Grunden för internationalisering bör skapas redan under högskolestudierna. Erasmus+ mobilitetsperioderna är ett viktigt verktyg för att utöka sådan kompetens, och därför bör också yrkeshögskolorna satsa på att göra Erasmus+ mobilitetsperioderna populärare. Erasmus+ studentutbytet breddar ofta utbytesstudentens världsbild och gynnar studerandens karriärutveckling på många sätt. På lång sikt utgör de nätverk och kompetenser som förvärvats under Erasmus+ mobilitetsperioderna också grunden för företagens och olika branschers konkurrenskraft.
I Finland har dock antalet högskolestuderanden som åker på Erasmus+ utbyte inte längre nått samma nivå som under toppåren på 2010-talet. Dessutom har antalet yrkeshögskolestuderande som åker på utbyte varit lägre än motsvarande antal universitetsstuderande. För närvarande är antalet yrkeshögskolestuderande som åker på utbyte endast cirka 11 procent av antalet nya studerande. Samtidigt är korta internationaliseringsperioder typiska för yrkeshögskolestuderanden, särskilt inom hälsovården.
Europeiska kommissionen har som mål att fler studeranden som utexamineras från högskolorna har minst en period utomlands som en del av sin examen. Kommissionen har som mål att öka antalet yrkeshögskolestuderande som åker på utbyte med 25 procent fram till 2030. Yrkeshögskolorna har fortfarande mycket att göra för att uppnå detta mål.
Erasmus+-programmets genomslag vid yrkeshögskolorna
Erasmus+-programmet är känt för att främja studerandes mobilitet, men programmets betydelse är inte begränsad till detta. Programmet finansierar också mobilitetsperioder för yrkeshögskolornas personal. Dessa möjligheter kan utnyttjas för att utveckla både undervisningspersonalens och FUI-sakkunnigas yrkeskompetens.
Programmet Erasmus+ stöder högskolornas europeiska projektsamarbete (KA2) på ett betydande sätt för att stärka den högre utbildningens kvalitet och internationalisering. Erasmus+ innovationsallianserna lämpar sig bra för till exempel yrkeshögskolor. Genom det strategiska samarbetet som allianserna skapar (högskolor, yrkesläroanstalter, företag) strävar man efter att hitta lösningar på kompetensbehoven i framtidens arbetsliv.
Dessutom har det nära och ambitiösa högskolesamarbetet mellan ”De europeiska högskolenätverken”-allianserna fått stöd av Erasmus+. Hittills har kommissionen beviljat Erasmus+-finansiering till 50 högskoleallianser, och efter den femte ansökningsomgången ökar antalet till 60 allianser. För närvarande hör 7 finländska yrkeshögskolor till allianserna. Vi anser att det är viktigt att budgeten för det nästa Erasmus+-programmet är tillräckligt ambitiös för att kunna tillhandahålla resurser till en långsiktig och djupgående utveckling av allianserna. Samtidigt bör man se till att finansieringsbasen för annan verksamhet som är viktig för yrkeshögskolorna inte försämras till följd av denna betoning.
Utbildning är ett viktigt fokus för hela Europas framtid. Glöm inte att rösta i EU-valet den 9 juni 2024!
Texten skriven av Mikael Vainio, Arenes sakkunnig i Europapolitik och Roosa Veijola, SAMOKs sakkunnig i Europapolitik och internationella frågor