Jag studerade nationalekonomi vid Åbo Universitet. Under mitt första studieår hoppade jag genast med i ämnesföreningens verksamhet och jag fann mig i plötsligt T-klubbens styrelse. Av någon underlig anledning gav man mig nycklarna till alla ämnesföreningarnas gemensamma dryckesskåp. Detta säkerligen bidrog till att jag hade gott om vänner då.

Förutom att jag hade kul i ämnesföreningen och senare i studentkåren och dess styrelse, lärde jag mig massor om ledning, grupparbete, kommunikation, företagsverksamhet och om att påverka i allmänhet. De vänskaper som slutits då kan inte heller betonas tillräckligt.

Studietiden är en ypperlig tid för att networka. Särskilt i föreningar och i studentkåren utvidgas nätverken oerhört, eftersom man där har möjligheten att träffa människor från alla olika sorters bakgrunder. Dessa personer kan mycket väl komma fram som kollegor eller samarbetspartners senare i livet. Inte sällan får man också bilda kontakter med sådana personer som redan är i arbetslivet, vilket kan vara nyttigt.

Studietiden behöver alltså inte vara endast pluggande och slutförande av kurser, utan man kan också utveckla sitt kunnande utanför auditorierna och läsesalarna. Nu i höst rekommenderar jag varmt för alla att delta i kårvalen antingen som kandidat, röstare eller kampanjmedarbetare.

Kårvalen för yrkeshögskolorna hålls i år gemensamt för alla, den 7 november. Den gemensamma valdagen förstärker valens synlighet och möjliggör omfattande gemensamma program och evenemang med tanke på valarbetet. Dessutom syns det förhoppningsvis också i att valdeltagandet ökar.

För många framtida politiker kan just detta vara de första valen. Det lönar sig alltså för var och en att noggrant fundera, vem de tänker rösta på. Fråga modigt kandidaterna om deras åsikter och vad de tänker stå för, oberoende om de är på en ämnesbunden- eller partibunden lista.

För de politiskt bundna kandidaternas fördel kan jag säga, att de inte sällan har färdiga kontakter till både lokala och nationella beslutsfattare. Till exempel Samlingspartiets studentorganisation Tuhatkunta har direkt kontakt till partiledningen. Jag känner personligen flera av Tuhatkuntas medlemmar. Jag vill att tröskeln för dem att vara i kontakt med mig är låg.

Det lönar sig också att med tanke läsa igenom de olika listornas valprogram, eftersom det i kåren faktiskt bestäms om många saker, t.ex. kåravgiftens storlek. Representanterna har makt och ansvar över att styra hur mycket man för får sin kåravgift.

Studentpolitik är inte onödigt prat och onödiga möten, utan ett äkta sätt att påverka och förändra saker. Det senaste exemplet jag kan ge är SHVS utvidgning. Från och med 2021 kan även yrkeshögskolornas studerande använda sig av SHVS tjänster. Reformen är en kulminering av långvarigt arbete från studentkårernas och studentorganisationernas sida, som den sittande regeringen tog för sig att genomföra.

Reformen bevisar också att världen förändras då man beslutar sig för att förändra den. Vi behöver studerande för att ifrågasätta högskolornas och samhällets bekanta verksamhetsmodeller. Inget är för givet –saker kan och får tänkas om.

Petteri Orpo,
ordförande för Samlingspartiet