Teman för påverkansarbetet

Kvaliteten på högskoleutbildningen är ett viktigt tema både för att studerandena ska kunna utveckla sina färdigheter och för samhället. För att utveckla en utbildning av hög kvalitet förpliktar lagstiftningen för både yrkeshögskolor och universitet högskolorna att regelbundet delta i utvärderingar. Utvärderingen genomförs som en oberoende auditering där man granskar hur högskolan upprätthåller och utvecklar kvaliteten på sin verksamhet. I Finland ansvarar Nationella centret för utbildningsutvärdering, eller kortare NCU (Karvi), för utvärderingarna.

I de utvärderingar som NCU genomför identifieras styrkor, god praxis och utvecklingsområden i högskolornas verksamhet. Detta görs genom att involvera högskolans personal, studerande och intressenter, till exempel genom intervjuer. I auditeringsarbetet vid enskilda yrkeshögskolor deltar ofta studerandekårernas förtroendevalda och personal från studerandenas sida.

SAMOK deltar aktivt i yrkeshögskolornas kvalitetsarbete via NCU. Vi är representerade i NCU:s arbetsgrupper, där vi lyfter fram frågor som är viktiga för studerandena i anslutning till högskolornas auditeringar. Dessutom söks studeranderepresentanter till auditeringsgrupperna via oss. I detta arbete betonar vi studerandenas perspektiv.

Mer information om högskolornas auditering och NCU:s verksamhet finns på deras webbplats.

Våra sakkunniga på området:

Yrkeshögskolornas finansiering kommer till stor del från staten. Därmed påverkar statens finansiering och övrig styrning yrkeshögskolornas verksamhet. Statens finansiering riktas till både yrkeshögskolor och universitet som en helhet på basis av en så kallad finansieringsmodell. Dessa finansieringsmodeller skiljer sig från varandra och syftar till att stärka kvaliteten, genomslaget och produktiviteten i högskolornas verksamhet.

SAMOK påverkar yrkeshögskolornas finansieringsmodell för att studerandenas perspektiv ska synas bättre i den. Det är viktigt för oss att undervisningens kvalitet samt studerandenas välbefinnande och respons syns i finansieringsmodellen.

Den basfinansiering som fördelas med hjälp av modellen riktas till högskolorna som en helhet. Högskolorna beslutar själva om den interna fördelningen av finansieringen utifrån sina egna strategiska val. Yrkeshögskolornas statliga finansiering uppgår till 954 milj. euro (2023) och universitetens statliga finansiering till 1 999 milj. euro (2023).

Utöver basfinansieringen får yrkeshögskolorna finansiering från andra källor. Detta kallas extern finansiering och yrkeshögskolorna får den bland annat från stiftelser, företag, Europeiska unionen och Business Finland. Dessutom får högskolorna strategibaserad finansiering. Mer information om finansieringsmodellen och vad den består av finns på statsrådets webbplats.

Yrkeshögskolorna styrs också med andra medel, såsom informationsstyrning. I denna helhet betonas högskolornas autonomi och samhällsansvar. De enskilda yrkeshögskolorna fördelar sin finansiering som de vill och utvecklar sin verksamhet i den riktning de anser bäst.

Våra sakkunniga på området:

Studerandes mobilitet: utbytesstudier och praktik utomlands

SAMOK arbetar för yrkeshögskolestuderandes möjligheter till internationalisering, så att allt fler studerande ska ha möjlighet att skaffa sig internationell kompetens under en mobilitetsperiod utomlands. Antalet mobilitetsperioder bland yrkeshögskolestuderande har minskat betydligt under de senaste åren, och det redan före coronapandemin.

Särskilt strikta tidsgränser för att avlägga examen, svårigheter att få mobilitetsperioden inkluderad i examen samt livssituationen för studerande med familj är orsaker som försvårar att åka på en mobilitetsperiod utomlands. Samtidigt är ekonomiska skäl en av de viktigaste orsakerna till att studerande inte åker på en mobilitetsperiod. Vi arbetar för att öka studerandes mobilitet genom att informera beslutsfattare och tjänstemän om de åtgärder som vi ser som lösningar på utmaningen. Läs mer om våra åtgärder för att öka mobiliteten här.
Utöver mobilitetsperioder främjar SAMOK möjligheterna till internationalisering på hemmaplan samt att lärandemålen och innehållet för internationell kompetens fastställs på nationell nivå.

Internationella studerande i Finland

SAMOK bevakar intressena för internationella studerande som studerar i Finland genom att särskilt verka för snabbare inresa, integration i samhället och gemenskapen samt sysselsättning i Finland. År 2022 underlättades internationella studerandes inresa och vistelse i Finland under studietiden genom lagreformer, men utmaningar finns fortfarande.

Särskilt identifieringen vid beskickningen, som ingår i processen för uppehållstillstånd, har orsakat problem eftersom tjänsterna har varit mycket överbelastade. Utöver inresan integreras internationella studerande inte särskilt väl i vårt samhälle, och det är svårare för dem att hitta en praktik- eller arbetsplats jämfört med lokala studerande. Vi arbetar bland annat för att lösa dessa utmaningar genom att träffa beslutsfattare och lyfta fram våra synpunkter i olika arbetsgrupper och möten.

Internationell påverkan och EU-påverkan (EU, ESU och NOM)

SAMOK påverkar på europeisk nivå genom att vara aktiv i paraplyorganisationen European Students’ Union och genom samarbete med nationella studentorganisationer i andra europeiska länder. Samarbetet är särskilt nära med de övriga nordiska länderna och de baltiska länderna, och dessa länders nationella studentorganisationer ingår i NOM-nätverket (Nordisk Ordförande Möte), som samlas två gånger om året.

De viktigaste institutionerna på europeisk nivå vars utbildningspolitik SAMOK påverkar är Europeiska unionen och Bolognaprocessen (det europeiska området för högre utbildning). Inom EU påverkar SAMOK särskilt kommissionens utbildningspolitiska initiativ, såsom det europeiska området för utbildning (EEA) och de europeiska högskolenätverken (European Universities). I sitt internationella påverkansarbete träffar SAMOK EU:s beslutsfattare och deltar i EU-diskussionen i olika arbetsgrupper i Finland och i internationella forum.

Students at Risk Finland

SAMOK har tillsammans med Finlands studentkårers förbund (FSF) grundat organisationen Students at Risk Finland, vars syfte är att erbjuda studerande som verkar som människorättsförsvarare och som i sitt hemland nekas rätten till utbildning eller andra mänskliga rättigheter på grund av sin samhälleliga verksamhet en möjlighet att fortsätta sina studier vid en finländsk högskola. Läs mer här.

Våra sakkunniga på området:

Arbetet för jämlik utbildning behöver uppdateras för 2020-talet

Finland måste under denna regeringsperiod ta fram ett långsiktigt program som omfattar hela utbildningsvägen för att främja jämlikhet i utbildningen. I programmet ska även ambitiösa, tydliga och mätbara mål skrivas in. Konceptet har visat sig fungera internationellt: i Irland är till exempel utbildningens tillgänglighet ett strategiskt val, och liknande planer har utarbetats och genomförts (på engelska) redan sedan 2005.

Programmet ska ställa upp fem mål:

Lösningsorienterat, resultatinriktat, verkningsfullt

Planen behöver tydliga, tillräckligt ambitiösa och mätbara mål. Man kunde till exempel ta modell av Irland, där man har satt upp tydliga numeriska mål för att öka underrepresenterade gruppers tillgång till utbildning. Måluppfyllelsen ska granskas regelbundet i halvtidsutvärderingar, som skulle genomföras av en oberoende aktör, såsom Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU.

Planens åtgärdsförslag ska beakta tre övergripande teman:

1. definierade befolkningsgrupper som åtgärden särskilt riktas till,
2. de tidpunkter längs utbildningsvägen då det är verkningsfullt att ingripa mot snedvridningar i utbildningsvalen,
3. utöver utbildningsvalen ska även den differentiering i kunskapsnivåer som föregår dem beaktas.

Åtgärderna skulle i stor utsträckning kunna genomföras med projektfinansiering från UKM, på samma sätt som de nuvarande spetsprojekten.

Möjliga åtgärder kunde till exempel vara:

• Ökad finansiering för positiv diskriminering inom den grundläggande utbildningen samt utveckling av utvärderingen av grundskolorna så att den blir mer enhetlig på nationell nivå.
• Ett spetsprojekt för att förbättra genomströmningen i högskoleutbildningen, som skapar nya verktyg för handledning av studerande och stöder återupptagandet av avbrutna studier.
• Utveckling av den utbildning som förbereder för högskolestudier och som yrkeshögskolorna ordnar för invandrare, utvidgning av den till att även omfatta universitetsstudier samt en utredning av huruvida den utbildning som förbereder för högskolestudier kan göras till fungerande vägar till examensstudier.
• Mer strategiskt samarbete mellan det regionala näringslivet och skolorna för att bryta ner stereotypa uppfattningar om yrken.
  Särskilt stöd vid utbildningsval på andra stadiet för unga kvinnor som har ett annat modersmål än finska eller svenska samt breddning av pojkars och unga mäns utbildnings- och karriärutsikter genom att tydligare bryta stereotypa maskulinitetsmodeller som en del av undervisningen i den grundläggande utbildningen.
• Utveckling av högskolornas marknadsföring så att den blir mer inkluderande och främjar mångfald i högre grad.
• Den verkningsfulla användningen av indikatorer, datainsamling och forskning om jämlikhet i utbildningen utvecklas.

Program för jämlikhet i utbildningen: steg mot ett rättvisare samhälle

Ett polariserat samhälle, ojämlikhet och marginalisering är vår tids stora utmaningar. Jämlikhet i utbildningen är ett av de mest effektiva sätten att bemöta dessa utmaningar. Därför måste samhället garantera lika möjligheter för alla under hela livet att förvärva de färdigheter och den utbildning som krävs för att lyckas på arbetsmarknaden och i livet. För att den finländska utbildningen verkligen ska bli den bästa i världen måste vi se till att alla, oavsett bakgrund, kan utbilda sig enligt sin potential.

Hur vi ser till att alla har en verklig möjlighet att komma så långt i sin utbildning som de har potential och motivation för är en av de viktigaste frågorna under denna regeringsperiod. Därför måste regeringen utarbeta ett strategiskt och ambitiöst program för jämlikhet i utbildningen som omfattar hela utbildningsvägen. Detta säkerställer att Finland förblir ett modelland för jämlikhet i utbildning också på 2030-talet.

Våra sakkunniga på området:

Ett tryggt hem är grunden för ett bra liv, och därför arbetar SAMOK också för att alla studerande ska ha tillgång till prisvärda bostäder i en trygg miljö, med bra förbindelser till högskolecampus. Ungefär en fjärdedel av studerande bor i studentbostäder. Anledningar till att inte inkluderas i studentbostäder inkluderar familjerelationer, otillräckligt bostadsbestånd och att man redan äger en bostad.

SAMOK främjar utvecklingen av studentbostäder genom att samarbeta med organisationer som fokuserar på studentbostäder, såsom Finlands Studentbostadsförening (SOA) och genom det boendefokuserade nätverket Sillanrakentajat. Dessutom påverkar SAMOK kostnaden och volymen för bostadsproduktion genom möten med beslutsfattare och arbetsgrupper. SAMOK har också ett nära samarbete med studerandekårer för att stödja lokalt påverkansarbete.

Våra sakkunniga på området:

Att upprätthålla studerandes välbefinnande och studieförmåga är ett centralt tema i SAMOKs påverkansarbete, eftersom studerandes välbefinnande har försämrats och prestationskraven har ökat. Den psykiska ohälsan drabbar särskilt högskolestuderande och utmattning har blivit vanligare.

Studerande ska få stöd i rätt tid, så att studierna löper smidigt och så att man kan undvika att utmaningarna förvärras eller att studierna avbryts. Detta kräver tillräckliga förebyggande tjänster samt tillgänglig hälso- och sjukvård. SAMOK påverkar dessa frågor på möten med beslutsfattare och i olika arbetsgrupper samt i samarbete med andra organisationer, såsom Finlands studentkårers förbund (FSF) och Nyyti ry.

SAMOKs mål är att varje studerande ska få individuellt stöd för att slutföra sina studier. Till detta hör till exempel individuella stödarrangemang, flexibla sätt att avlägga studier samt tillräckliga tjänster inom studiehandledning, kuratorer och studiepsykologer.

Högskolestuderandes hälso- och sjukvård sköts av SHVS, det vill säga Studenternas hälsovårdsstiftelse. SAMOK samarbetar nära med SHVS och fungerar som en länk mellan studerandena och stiftelsen. SAMOK strävar dessutom efter att främja tillräcklig finansiering och tillräckliga resurser för SHVS, så att tillgången till vård inte fördröjs och tjänsteutbudet motsvarar studerandenas behov så väl som möjligt.

Utöver stöd- och hälsovårdstjänster ökar en trygg gemenskap välbefinnandet och studieförmågan. SAMOK främjar gemenskapen genom att stärka likabehandling och tillgänglighet vid högskolorna samt genom att utbilda och handleda studerandekårerna.

SHVS

SHVS, det vill säga Studenternas hälsovårdsstiftelse, ansvarar för högskolestuderandes hälso- och sjukvård, hälsokontroller, mentalvårdstjänster och munhälsovård samt stöder och främjar forskning om studerandes hälsa. SHVS bedriver också OTE, det vill säga arbete med studiegemenskapen, vars mål är att göra det lätt för studerande att göra val som främjar hälsa och välbefinnande i studiemiljön.

SHVS digitala tjänster och distanstjänster står till studerandenas förfogande oberoende av studieort. Bedömningen av vårdbehovet, det vill säga fastställandet av vilka hälsovårdstjänster studeranden behöver, sker alltid först via SHVS per telefon eller digitalt.

Rätt till SHVS tjänster har alla högskolestuderande som har anmält sig som närvarande för terminen och som har betalat hälsovårdsavgiften. Detta omfattar även internationella examensstuderande. Internationella utbytesstuderande och de som studerar vid den öppna yrkeshögskolan omfattas inte av SHVS tjänster.

Sedan början av 2021 finansieras högskolestuderandes hälso- och sjukvård huvudsakligen av staten, vars andel av finansieringen är 77 %. Den hälsovårdsavgift som studerandena betalar täcker 23 %. Från och med våren 2021 betalar varje högskolestuderande som avlägger en grundexamen och har anmält sig som närvarande hälsovårdsavgiften till FPA varje termin. Mer information hittar du på FPA:s webbplats.

Våra sakkunniga på området:

En tillräcklig inkomst för studerande är en förutsättning för deras välbefinnande. En tillräcklig inkomst kan säkerställa att studerande kan koncentrera sig på sina studier och ta sin examen i tid.

De allra flesta studerande använder sig av studiestödssystemet under sin studietid. Det nuvarande systemet består av studiepenning och studielån. Dessutom har studerande rätt till bostadsbidrag. Studiestödet har varit otillräckligt under lång tid, och nedskärningarna av studiestödet 2017 har ytterligare minskat dess omfattning. Under 2017 minskade antalet månader med studiestöd, andelen studiepenning minskade och andelen lån ökades. För närvarande lever studerande som enbart har studiestöd på gränsen till fattigdom.

SAMOK strävar efter att främja en höjning av nivån på studiestödet och avskaffande av betoningen på lån genom ett synligt och aktivt påverkansarbete på beslutsfattarmöten och i olika arbetsgrupper. SAMOK samarbetar aktivt med bl.a. Folkpensionsanstalten och andra studerandeorganisationer för att främja en tillräcklig nivå på studiestödet.

Arbetet med att påverka de studerandes utkomst fokuserar inte enbart på studiestöd, eftersom det finns en mångsidig studerandepopulation som också är beroende av andra förmånssystem. Förutom studiestöd och bostadsbidrag tar SAMOK i sitt påverkansarbete också hänsyn till andra former av studiefinansiering, såsom arbetsmarknadsstöd, utkomststöd, förmåner för studerande med familj, vuxenutbildningsstöd och sjukdagpenning.

Våra sakkunniga på området:

Studerandekårerna har lagstadgade uppgifter, men trots det har yrkeshögskolornas studerandekårer för närvarande ingen offentligt tryggad inkomstkälla med vilken de kan skaffa resurser för att sköta de lagstadgade uppgifterna.

Skötseln av uppgifterna har lämnats beroende av intäkter från medlemsavgifter och eventuella andra intäkter. Sådana andra intäkter kan komma till exempel genom samarbetsavtal med yrkeshögskolan eller olika företag eller genom att ordna vinstgivande evenemang. Dessa intäkter är dock osäkra, och att skaffa dem tar resurser från skötseln av de lagstadgade uppgifterna, såsom att ordna en lagenlig förvaltning, att fungera som länk mellan medlemmarna, att förbereda studerandena för ett aktivt medborgarskap samt att utse studeranderepresentanter till yrkeshögskolans och SHVS förvaltning.

Dessutom har studerandekårerna fått andra etablerade uppgifter i enlighet med andan i yrkeshögskolelagen, såsom deltagande i högskolans olika utvecklingsgrupper, studeranderepresentanternas verksamhet i arbetsgrupper och organ samt förmedling av studerandenas synpunkter och erfarenheter via andra kanaler till aktörer inom högskolan och olika intressentgrupper, såsom kommunala beslutsfattare och olika organisationer. Även stöd till enskilda studerande i olika situationer är en central del av studerandekårernas verksamhet.

En situation där resurserna för studerandekårernas verksamhet inte är tryggade har varit ohållbar från början, men situationen blev särskilt dålig när lagen om nationella studie- och examensregister stiftades 2017. Sedan dess har studerande haft rätt att själva lämna ut uppgifter om sin studiestatus till olika utomstående aktörer via studieinformationstjänsten Virta. Uppgiften om vem som är inskriven vid en högskola går inte längre enbart mellan högskolan och studerandekåren, utan även olika företag har rätt att begära dessa uppgifter med studerandens fullmakt.

Kommersiella aktörer får studerandenas uppgifter från Virta-tjänsten och kan bevilja studeranden ett studerandebevis, ofta ett virtuellt kort, som studeranden kan visa upp för att få olika rabatter. Före 2017 kunde uppgiften om vem som är studerande endast fås genom att fråga högskolan, och studerandekårerna var i praktiken den enda aktören som frågade efter uppgifterna för att kunna bevilja studeranden ett studerandebevis, det vill säga ett studentkort.

Studerandekårernas huvudsakliga inkomstkälla har länge varit studerandenas medlemsavgifter. Efter lagändringen 2017 har denna inkomstkälla varit hotad, eftersom möjligheten att skaffa ett studerandebevis inte längre på samma sätt har motiverat studerande att bli medlemmar i studerandekåren, när beviset också har kunnat fås gratis från andra aktörer.

Kommersiella aktörer får sina intäkter från företag som erbjuder rabatter och som betalar för att få annonsplats på aktörens plattform. Då får studeranden studerandebeviset gratis, till skillnad från hos studerandekåren. Studerandekåren behöver däremot intäkter från medlemskap för att sköta de uppgifter som föreskrivs i lag samt annan verksamhet som har etablerats för studerandekårerna i högskolegemenskapen. För studeranden har studerandebeviset dock ofta varit den enda konkreta nyttan med medlemskapet i studerandekåren, eftersom de andra fördelarna är abstrakta. Möjligheten att erbjuda gratis studerandebevis, som lagändringen medförde, har avsevärt försämrat studerandekårernas möjligheter att rekrytera medlemmar, särskilt i de regioner där det finns mer verksamhet på marknaden för studerandebevis. De ökade svårigheterna att rekrytera medlemmar har direkt synts i studerandekårernas ekonomiska situation och i deras möjligheter att sköta sina uppgifter.

SAMOK har föreslagit att studerandekårernas lagstadgade verksamhet ska tryggas med offentlig basfinansiering, med vilken åtminstone de mest nödvändiga funktionerna i högskolegemenskapen skulle kunna genomföras. Offentlig basfinansiering har också föreslagits av utredaren Tapio Varmola i hans utredning som publicerades våren 2022.

SAMOK eftersträvar en modell där finansieringen skulle förbättra studerandekårernas nuvarande ekonomiska situation och vara tydlig, långsiktig och baserad på skötseln av de lagstadgade uppgifterna. SAMOK har tagit fram olika beräkningsmodeller utifrån vilka basfinansiering skulle kunna beviljas. Redan med en relativt liten summa skulle studerandekårernas verksamhet kunna stabiliseras avsevärt.

SAMOK har särskilt sedan 2021 lyft fram denna problematiska situation och olika lösningar på olika möten, i ställningstaganden och i bloggar.

Våra sakkunniga på området:

Finlands studerandekårers förbund – SAMOK och Finlands studentkårers förbund (FSF) har den 27 mars 2023 grundat föreningen Students at Risk. Syftet med föreningen är att erbjuda möjlighet att fortsätta studier vid ett finländskt universitet till studerande som är människorättsförsvarare och som förnekas rätten till utbildning eller andra mänskliga rättigheter på grund av sitt samhällsengagemang i sitt hemland. Föreningens syfte är att främja akademisk frihet i den internationella studentrörelsen och att stödja önskade prioriteringar i Finlands politik när det gäller de mänskliga rättigheterna.

Läs mer om grundandet här.

Du kan läsa mer om Students at Risk Finland på deras webbplats.