När valen närmar sig ställs alltid samma fråga: varför röstar inte unga?

Men betraktar vi frågan ur fel perspektiv när vi funderar på vad unga borde göra mer? Mer sällan stannar vi upp och funderar på vad samhället, organisationerna, partierna eller vi inom studentrörelsen borde göra mer.

Unga anklagas ibland för passivitet. De påstås inte vara intresserade. I verkligheten är ungas intresse för politik större än på flera årtionden (Ungdomsbarometern 2025). Allt fler unga tror också på traditionella sätt att påverka. Ändå var valdeltagandet i denna åldersgrupp i det senaste riksdagsvalet omkring 58 procent (Riksdagsvalet 2023, bakgrundsanalys av väljarna). Den rätta frågan vore alltså: hur säkerställer vi att intresset blir till deltagande?

Den största åldersgruppen bland yrkeshögskolestuderande är 18–24-åringar (utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen). I denna grupp finns studerande för vilka nästa års riksdagsval kan vara den första möjligheten att rösta. De börjar bygga sin egen relation till samhället och beslutsfattandet. De fattar sina första stora beslut om studieort, studieområde, försörjning, boende och arbetsliv. Därför är det oerhört viktigt att föra dessa frågor närmare unga och deras liv. Om beslutsfattandets inverkan på det egna livet förblir oklar, eller om det egna inflytandet känns litet, blir tröskeln för deltagande högre.

Inom politiken riktas uppmärksamheten lätt mot grupper som aktivt gör sin röst hörd. Om ungas och studerandes deltagande förblir lågt finns en risk att också deras frågor hamnar i skymundan. Valdeltagande handlar därför inte bara om att folket faktiskt ska representeras, utan också om generationspolitik. Vem ser till att de kommande årtiondenas beslut beaktar högklassig utbildning, studerandes välbefinnande, ansvarsfull internationalisering och ungas möjligheter?

År 2019 publicerade SAMOK utredningen Äänestämään vai ei?, där det konstateras att den vanligaste orsaken till att yrkeshögskolestuderande inte röstade var svårigheten att hitta en lämplig kandidat. Andra betydande orsaker var känslan av att inte ha tillräckligt med egna åsikter och bristande tilltro till att röstning kan påverka. Det låter alltså inte som passivitet eller likgiltighet. Det är tydligt att det har uppstått ett avstånd mellan politiken och unga, vilket höjer tröskeln för deltagande. Just för att sänka denna tröskel behövs studerandekårerna.

För många unga studerande är studerandekåren den plats där demokratin för första gången blir konkret. Det finns fullmäktigeval, studeranderepresentanter, ställningstaganden, insändare samt möten, ledningsgrupper och påverkansarbete. Man kan påverka gemensamma frågor och uppmuntras att göra det. När studerandekåren fungerar som bäst bygger den tilltro till att det egna deltagandet har betydelse. När en studerande för första gången känner sig hörd i sin egen högskolegemenskap blir det lättare att tro att rösten också påverkar i staden, välfärdsområdet eller riksdagsvalet.
Ett riksdagsvalsår är en betydande möjlighet att ändra riktning och stärka ungas deltagande. Studerandekårerna gör redan värdefullt arbete, men jag ser att SAMOK kunde fungera som en nationell samlande kraft. I praktiken:

• färdiga kommunikationspaket för studerandekårerna
• material för sociala medier som är lätta att ta i bruk
• mallar för valpaneler
• utbildningar för förtroendevalda
• gemensamma nationella valkampanjer
• gemensamma workshoppar där studerandekårerna kan dela med sig av bästa praxis
• samarbete med valmyndigheterna så att förhandsröstningsställena finns så nära studerandes vardag som möjligt
• stärkt samarbete med intressentgrupper, bland annat ungdomsfullmäktige och andra påverkansorganisationer

Utifrån forskning och erfarenheter vet vi att ökad medvetenhet, valevenemang och enkla möjligheter att rösta stöder ungas deltagande.
Jag hoppas på en rättvisare generationspolitik. Under denna regeringsperiod har fokus legat på politik för den äldre generationen, vilket också är viktigt, men det får inte ske på ungas och studerandes bekostnad. Nu måste vi tala om ungas framtidstro och satsa på deras välbefinnande och möjligheter att påverka. Om vi inte satsar nu kommer det att märkas långt in i kommande generationers välbefinnande. Det är dags att bryta spiralen och i det kommande regeringsprogrammet beakta unga och studerande – framtidens skapare.

Källor:

Opetushallinnon tilastopalvelu Vipunen. (20.9.2026). https://vipunen.fi/fi-fi/_layouts/15/WopiFrame.aspx?sourcedoc=96141BDC-23B9-4426-BED3-169FF9CD28E7&file=Korkeakoulutuksenopiskelijat_A2.xlsb&action=default
Penttilä, J. (2019). AMK-opiskelijoiden arvot & asenteet - Äänestämään vai ei? Suomen opiskelijakuntien liitto SAMOK. Hämtad 6.10.2026. https://samok.fi/wp-content/uploads/2019/03/arvotasenteet_a4_netti.pdf
Tilastokeskus. (14.4.2023). Eduskuntavaalit 2023, tarkastuslaskennan tulos. Hämtad 6.10.2026. https://stat.fi/fi/julkaisu/cl8lkinf9pwt30cvz5uvtgprk
Tilastokeskus. (19.5.2025). Eduskuntavaalit 2023, äänestäneiden tausta-analyysi. Hämtad 6.10.2026. https://stat.fi/fi/julkaisu/cl8mvt1xt143o0cvzel1m7esx
Valtion nuorisoneuvosto, Nuorisotutkimusseura ja Opetus- ja kulttuuriministeriö. (2025). Nuorisobarometri 2025. Hämtad 6.10.2026. https://tietoanuorista.fi/wp-content/uploads/2026/03/nuorisobarometri-2025-web_FI.pdf
Wass, H. ja Helimäki, T. (6.3.2023). Ääntä äänestämisestä. Suomen kansallinen vaalitutkimuskonsortio (FNES). Hämtad 6.10.2026. https://www.vaalitutkimus.fi/aanta-aanemistesta/

Skribent: Saara Ahola, kandidat till SAMOKs ordförande för år 2027.

I SAMOKs blogg och på sociala medier presenteras under hösten kandidaterna till SAMOKs styrelse för år 2027. Mer information om förbundsmötet, klicka här..