Hoppa till huvudinnehållet

Ställningstagande: Internationella studerande är ingen guldgruva, utan riktiga människor

De uppgifter som den senaste tiden har kommit fram i offentligheten om internationella studerandes situation är alarmerande. För många som har kommit till Finland har drömmen om en högklassig utbildning bytts ut mot en bister vardag med försörjningssvårigheter, bostadsbrist och till och med utnyttjande på den svarta arbetsmarknaden. När studerande lockas till landet med falska löften via tvivelaktiga mellanhänder blir slutresultatet mänsklig nöd. Vi har en kris på händerna som måste tas på allvar.

Svaret på dessa problem har dock främst bestått av enskilda åtstramningar och skärpningar. Höjda försörjningsgränser, försvårad familjeåterförening och de fullt kostnadstäckande läsårsavgifterna som trädde i kraft i augusti 2026 har ökat avgiftsbördan och den osäkerhet som internationella studerande upplever.

Detta löser dock inte det grundläggande problemet, utan för följderna straffas den allra mest sårbara parten: den enskilda studeranden själv. Fenomenets verkliga rötter börjar redan i hur utbildningen styrs och finansieras. På grund av nedskärningarna i basfinansieringen har högskolorna drivits in i en kapplöpning där ekonomiska incitament styr dem att behandla internationella studerande som en inkomstkälla för att täppa till budgetunderskott. När målet enbart blir att öka intaget och pengasumman glöms ansvaret för studerandenas förutsättningar, en högklassig utbildning och en trygg lärmiljö bort.

I stället för hastiga lappverkslösningar och skärpta avgifter behöver vi ett ansvarsfullt och helhetsinriktat grepp. Den internationella rekryteringen måste grunda sig på hög kvalitet och sanningsenlig kommunikation om studie- och levnadskostnaderna i Finland, vilket också kräver att högskolorna tar sitt ansvar samt gemensamma, bindande spelregler.

När fulla avgifter tas ut av studerandena måste man säkerställa att läroanstalterna ger valuta för pengarna genom att förplikta dem att erbjuda tillräckliga stödstrukturer, såsom en utsedd internationell koordinator, handledningstjänster och språkutbildning. Som grund för allt behövs en parlamentarisk överenskommelse om högskolornas basfinansiering, så att högskolornas ekonomi inte behöver byggas upp kring riskfylld massrekrytering som är ohållbar såväl mänskligt som på lång sikt.

En internationell studerandes vardag och sysselsättning byggs inte heller enbart innanför högskolans väggar. En lyckad integration förutsätter ett betydligt bredare samarbete än i dag mellan högskolor, kommuner och staten samt näringslivet. Särskilt studiestädernas roll som brobyggare mellan olika intressenter måste stärkas. De försök med sysselsättningssedlar som städerna har inlett är en lovande början, men vid sidan av dem behövs även samordning för att utveckla utbudet av utbildning i de inhemska språken samt för att trygga boende till rimligt pris.

”Internationella studerande kommer till Finland för att bygga upp sin kompetens och sin framtid, inte för att täppa till en alltför knapp finansiering. Det är dags att gå från kortsiktigt vinstjagande till en politik där kvalitet, mänsklighet och ansvar möts”, påminner styrelsemedlem Senja Suntola.

Mer information:

Senja Suntola, styrelsemedlem i SAMOK (internationella studerande, internationella organisationsrelationer, EU-påverkan, medelsanskaffning)
050 389 1012
[email protected]

SAMOK

Finlands studerandekårers förbund – SAMOK rf

Lappbrinken 2 | 00180 Helsingfors
[email protected]
FO-nummer: 1056678-8

SAMOK i sociala medier

© 2026 SAMOK rf | Av developit // creative