SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet 2019

Detta är valprogrammet för Finlands studerandekårers förbund, SAMOK, inför riksdagsvalet 2019. Syftet med valprogrammet är att ge lösningsmodeller och -förslag för utvecklingen av såväl yrkeshögskoleutbildningen som högskolepolitiken.

Valprogram 2019 i helheten (pdf)

FRAMTIDENS ARBETSTAGARE BEHÖVER KUNSKAP OCH FÖRMÅGA ATT LÄRA SIG
  • I högskolornas finansiering beaktas den årliga ökningen av kostnadsnivån genom att återinföra högskoleindexet i finansieringen. Finansieringen av högskolorna ökas för att målen med högskoleutbildningen och forskningens vision ska uppnås och en högkvalitativ högskoleutbildning ska säkras.
  • Yrkeshögskolornas fokus på kompetens utvecklas som en del av det nationella utvecklingsprogrammet för utbildning på ett sådant sätt att en examensutbildning ger en ännu bättre grund än tidigare för kontinuerligt lärande.
  • I Finlands skapas ett nationellt fortbildningsprogram för lärare för att fylla de kompetensbehov som finns i en föränderlig utbildning. Utvecklingen av lärarnas kompetens beaktas i ledningen av högskolornas verksamhet.
MULTIKULTURALISM OCH INTERNATIONALISM SOM EN DEL AV ALLAS UTBILDNING
  • Genom nationellt samarbete utvecklas möjligheter för internationalisering på så sätt att internationell kompetens ingår i varje högskoleexamen. I utvecklingsarbetet fokuseras särskilt på internationaliseringsformer i olika levnadsförhållanden.
  • Om det även i fortsättningen tas ut terminsavgifter av studeranden som kommer från länder utanför EU och EES ska stipendiesystemen för studeranden som är skyldiga att betala terminsavgifter vara omfattande och ansökningsförfarandet vara transparent och jämlikt. Stipendiesystemet uppmuntrar för sin del olika typer av studeranden att söka sig till Finland för att studera.
  • Den nuvarande längden på uppehållstillstånd på grund av arbete efter studierna för internationella studeranden förlängs med ett år och högskolorna främjar deras sysselsättningsmöjligheter.
  • Det är enklare att få examina som har avlagts i andra länder godkända i Finland för att underlätta arbetskraftens rörlighet och sysselsättningen av invandrare.
EN FRAMGÅNGSRIK HÖGSKOLA ERBJUDER MÖJLIGHETER TILL KONTINUERLIGT LÄRANDE
  • En ny finansieringslösning riktas till högskolorna som säkerställer ett högkvalitativt genomförande av kontinuerligt lärande som motsvarar examensutbildningen.
  • En tjänst, där utbildningsutbudet för kontinuerligt lärande vid alla högskolor finns tillgängligt, utvecklas. Tjänsten erbjuder handledning för studeranden för att de ska identifiera sin kompetens och föreslår lämpliga studier.
  • Högskolorna utvecklar metoder som gör det möjligt för dem att delta i utvecklingen av de utexaminerades kompetens och yrkeskarriär.
  • I samarbete med aktörer inom arbetslivet utvecklar högskolorna kunskapspaket och innehåll för kontinuerligt lärande.
DEN DIGITALA TIDSÅLDERNS FLEXIBLA SOCIALSKYDD
  • Totalreformen av grundskyddet bör inledas under den kommande regeringsperioden. Reformen, som beaktar rättvisa mellan könen, ska genomföras stegvis och på ett sådant sätt att den även omfattar en reform av bostadsbidragssystemet.
  • Målet med reformen ska vara ett tydligt och begripligt system med en struktur som fungerar förebyggande och sporrande.
  • Det nationella inkomstregistret möjliggör ett flexibelt och tydligt system. De eventuella besparingar som det nationella inkomstregistret för med sig ska användas till att även i fortsättningen stödja och handleda stödmottagarna.
  • Högskolestuderandenas studiepenning höjs med 100 euro.
  • De brister i bostadsbidragssystemet som drabbar studeranden som bor i gemensamt hushåll korrigeras.
  • Familjeledighetsreformen genomförs på ett sådant sätt att kostnaderna för föräldraskap fördelas jämnare än i dag. Båda föräldrarna ska erbjudas en verklig möjlighet att ta ut föräldraledighet.
FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA SKAPAS REDAN UNDER STUDIETIDEN
  • Vårdstigarna för studeranden görs smidiga och sammanhängande genom skapande av fungerande modeller för att samordna den studenthälsovård som Studenternas hälsovårdsstiftelses (SHVS) producerar med övriga offentliga social- och hälsovårdstjänster. En smidig övergångsperiod för utvidgningen av SHVS:s tjänster till att omfatta även yrkeshögskolestuderanden säkras genom tillräcklig finansiering, och fungerande studenthälsovårdstjänster för yrkeshögskolestuderanden tryggas även under övergångsperioden.
  • I Finlands skapas en psykoterapigaranti för att garantera en tillräckligt snabb tillgång till vård. En utredning om kostnadsfri rehabiliterande psykoterapi för personer under 29 år startas.
  • I Finland skapas ett övergripande program för att främja mental hälsa där särskilt fokus ligger på unga och studerande. Även tillgången till mentalvårdstjänster med låg tröskel ökas.
ETT JÄMSTÄLLT SAMHÄLLE SKAPAS GENOM JÄMLIK OCH AVGIFTSFRI UTBILDNING
  • Utbildning som leder till examen ska fortsättningsvis vara avgiftsfri.
  • Ojämlikhet minskas genom att upprätta ett program för jämlikhet inom utbildningen som omfattar hela utbildningsvägen.
  • Examensgraden för högskolestuderande förbättras. Nya möjligheter för studenthälsovårdens experter att stödja studeranden som ligger efter med studierna genom att förbättra studenthälsovårdens informationssystem samt förenligheten mellan de nationella studieregistren.
  • Utbildningsmöjligheterna för personer med invandrarbakgrund förbättras. Utbildning som förbereder invandrare för högskolestudier utvecklas vid yrkeshögskolorna, utbildningen utvidgas även till att omfatta universitetsstudier och det utreds om det via denna förberedande utbildning kan skapas fungerande vägar till examensstudier.
EN HÅLLBAR BOSTADSPOLITIK ÄR En TRYGGHET FÖR DE STUDERANDE
  • Byggandet av studiebostäder underlättas genom att höja den lägsta stödkategorin för investeringsunderstödet för specialgrupper från 10 till 20 procent.
  • Priset på studiebostäder sänks genom att ändra normerna i detaljplanerna, exempelvis genom att befria studiebostäder från bilplatsnormerna.
  • Fler studiebostäder byggs. Det säkerställs att nya studiebostäder byggs åtminstone i enlighet med rekommendationerna i utredningen av behovet av studiebostäder (2018) och byggande av studiebostäder tryggas i MBT-avtalen.
  • Självriskandelen för långa räntestödslån bibehålls på 1,7 procent, det vill säga genom att göra den tillfälliga sänkningen av självriskandelen för långa räntestödslån som gällt sedan 2016 permanent. Räntestödssystemet förnyas för att bättre beakta ekonomins konjunktursvängningar.

Start typing and press Enter to search